Sidor

söndag 2 oktober 2016

Varför är polisen i USA dödligare gentemot svarta personer?

När statistik visar att det finns ett rasistiskt mönster hos polisväsendet i USA vad gäller polisskjutningar som leder till döden, så väljer vissa (för det mesta konservativa, nationalister eller företrädare för polisen) att påstå att svarta personer är mer kriminellt våldsamma procentuellt jämfört med vita personer. Detta för att likt den konservativa författaren Heather Mac Donald argumentera emot reformer inom polisväsendet och istället rikta problemet på de svarta personerna själva.

De som är emot polisreformer brukar också lyfta upp något de kallar för ”black on black crime”; att svarta i betydande grad begår kriminalitet gentemot svarta. Denna förklaring hör ihop med föreställningen att polis ofta ingriper mot svarta som svarar med våld mot polis, och att det i förlängningen skulle förklara varför det är större risk för svarta personer att bli skjutna till döds av polis.

För det första så har NY Daily News visat med hjälp av FBI:s statistik över mord för 2014 att ”black on black crime” inte är så relevant som vissa tidigare trott. 90 % av de svarta som dött har blivit dödade av en svart person, men siffrorna är höga även för vita personer där 82 % har dödats av en vit person.

För det andra så har ”National Law Enforcement Officers Memorial Fund”, enligt NY Daily News, kommit fram till att sedan maj i år har 71 % av alla de poliser som dödats av kriminella dödats av vita personer.

För det tredje så utsätts svarta personer i högre grad av polisvåld än vita personer, detta även när man räknar med om personen var våldsam kriminell eller inte. Detta enligt en rapport av ”Center for Policing Equity” som granskat 12 polisavdelningar.

För det fjärde så finns det inte någon relation mellan graden av kriminalitet inom etniska grupper och polisens dödliga våld. Detta enligt en studie gjord vid University of California at Davis år 2015 som kom fram till följande resultat: ”racial bias in police shooting is not reliably associated with crime rate and not related to the difference in race-specific crime rates.”

För det femte så visar en studie över polisers dödsskjutningar förra året att poliser bedömt svarta personer som farliga utifrån falska uppfattningar. Det var fler vita personer än svarta som försökt attackera polis, samt att det är större risk för obeväpnade svarta personer än obeväpnade vita personer att skjutas till döds av polis. Detta enligt studien ”Fatal Shootings By US Police Officers in 2015: A Bird’s Eye View” vid University of Louisville och University of South Carolina.


Sammanfattning:

- Det finns ingen relation mellan graden av kriminalitet inom en etnisk grupp och polisens dödliga skjutningar. (Källa: University of Californa at Davis, 2015)

- Polis bedömer svarta personer på falska grunder som farligare än vita personer. (Källa: University of Louisville och University of South Carolina, 2015)

- Det är fler vita personer som dödat poliser. (Källa: National Law Enforcement Officers Memorial Fund)

- Svarta personer utsätts i högre grad av polisvåld än vita personer, även när man räknar med om personen varit våldsam kriminell eller inte. (Källa: Center for Policing Equity)



Referenser:

National Law Enforcement Officers Memorial Fund

lördag 1 oktober 2016

Har fler vita än svarta dödats av polisskjutningar?

Det är sant att fler vita personer än svarta personer fallit offer för dödsskjutningar från poliser i USA. Men att påstå att det exempelvis inte finns rasistisk struktur inom polisväsendet är ett felaktigt sätt att använda statistiken.
För att hitta statistiska mönster i en struktur så måste vi i en jämförelse inkludera en analys över befolkningsstrukturen. Det finns 160 miljoner mer vita personer än svarta personer i USA, och vita personer utgör cirka 62 % av USA:s totala befolkningsmängd. Av alla dödsskjutningar som polisen utför är cirka 49 % vita personer. Svarta personer utgör cirka 13 % av USA:s totala befolkningsmängd, samtidigt som svarta personer vilka dödats av polisskjutningar utgör 24 %. Om vi ska använda jämförande statisk måste vi, som vetenskapsmän ofta påpekar, beakta dessa siffror.
Washington Post har beräknat att med dessa statistiska siffror bildas ett mönster hos dödsskjutningar där svarta personer har 2.5 ggr större risk att bli dödad av polisskjutning än vita personer. Av alla de obeväpnade personer som USA:s polis skjutit till döds ligger de faktiska siffrorna ungefär hälften vita personer och hälften svarta personer, men beaktar vi att vita personer är fem ggr fler än svarta personer. Dessutom av alla svarta personer som dödats av polisskjutning sedan januari 2015 så var 13 % obeväpnade, medan av de vita personerna som dödats bara var 6 % obeväpnade.

Sammanfattning:
- Svarta personer riskerar att dödas av polisskjutning 2.5 gånger mer än vita personer.
- Svarta obeväpnade personer riskerar att dödas av polisskjutning 5 gånger mer än vita obeväpnade personer.
- När en svart person dödas av polisskjutning så är det större risk att personen var obeväpnad i jämförelse med en vit person.


lördag 28 november 2015

SvD:s Fredrik Johanssons slappa kritik mot Keynesianismen

Penningcirkulationens självständighet i förhållande till varuproduktionen och de verkliga varorna verkar vara något som ledarskribenterna i SvD saknar kunskap om. Han resonerar om en marknadsekonomi innan kapitalismen, om en historisk tid då ekonomin dominerades av varubyte och pengar bara var ett medel för detta byte. Då har man missat utvecklingen av kapitalismens självständiga penningcirkulation, och hur denna utveckling allt mer lett till kriser då den aldrig helt kan skiljas från varubyte. Det är också retoriskt av skribenten att försöka få inflationskrisen i Venezuela att vara något annat problem än ett inneboende kapitalistiskt problem, otaliga regeringar av alla politiska färger i kapitalistiska ekonomier har nu i hundra år i krislägen använt sig av centralbanker för att vidga byteshandeln. Inflation är nödvändig för kapitalistiska samhällen även idag för att kompensera eventuell överproduktion och realisera mervärde; genom krediter till hushållen och till kapitalistiska företag vars profitkvot inte räcker till investeringar.

Det SvD:s ledarskribent kallar för "vänstern" eller för "vänsterns" svar över hur vi ska tackla problemet med underkonsumtion handlar om att problemet ligger i att flertalet människor inte fått tagit del av samhällets inkomster och rikedom för att kunna konsumera. Denna "vänsterns" analys är inget nytt inom ekonomisk analys exempelvis hade redan Jean Charles Sismondi förklarat i början av 1800-talet de faktiska problemen med ojämn fördelning av inkomster som leder till att arbetare inte har råd att betala tillbaka de produkter de skapat. Men det har inget med "vänster" att göra. Sismondi är en av de klassiska borgerliga ekonomerna som redan för två hundra år sedan smulade sönder jämviktsteorin. Karl Marx vidareutvecklade Sismondis ensidiga teori om underkonsumtion med att sätta den hos kapitalismen i relation till överproduktion. Att enbart fokusera på massans fattigdom i klassamhällen är en borgerlig ensidig analys. Vänstern, om man nu menar den ekonomiska analys som är influerad av marxistisk ekonomisk teori, syftar på att det sedan kapitalismens genombrott är nödvändigt att förklara ekonomiska kriser i kapitalismens inneboende motsägelser av en ständig explosiv produktion av varor till en marknad (orsakerna till överproduktion). Keynesianismen är en modern variant av Sismondis underkonsumtionsteori, att ekonomiska kriser beror på bristande efterfrågan hos konsumenter och att kriser därav kan undvikas genom fördelning av rikedom och inkomster. Här har SvD:s ledarskribent fel i två steg:

1) Keynesianismens eller underkonsumtionsteorins lösning på kapitalismens problem kan inte enkelt stämplas som Vänsterpolitik. Viss vänster torgför den fortfarande liksom högerorienterade politiker, men oavsett har marxistisk ekonomisk teori sedan länge tillbaka avslöjat dess tillkortakommanden som en lösning på kriser.

2) kapitalismens inneboende drivkrafter är inte i fara med mer jämnt fördelade rikedomar eller inkomster. Huvudsaken för kapitalismen är att det finns utrymme för kapitalackumulation. 

Källa: http://www.svd.se/kleptokratins-gryning-nar-vanstern-blir-farlig-pa-riktigt
 
 
Copyright © LOKE - KULTUR & POLITIK
Blogger Theme by BloggerThemes Design by Diovo.com