Sidor

söndagen den 16:e november 2008

Bo Rothsteins paradoxala argumentation

Många inom bloggosfären har reagerat på professor Bo Rothsteins artikel i GP; att artikeln just handlar om bloggosfären har nog bidragit till mängden.

För att kort sammanfatta Bo Rothsteins argumentation kan man dela upp det i följande tre punkter:

* Man kan ifrågasätta bloggosfärens bidrag till demokratin: "jag har efterhand alltmer kommit att ställa mig frågan om bloggosfären alls är en tillgång för demokratin."

* Anledningen tycks vara en sammanfattning av amerikanska undersökningar, som säger att bloggar: "inte breddar den sociala uppsättningen deltagare i den offentliga debatten och att de inte bidrar till ökad förståelse för andras synpunkter"

* Bloggosfären består till stor del av: "osorterade trivialiteter samt en försvarlig del förolämpningar, okvädningsord och rasistiska stämplingar"

Tyvärr har jag ännu inte fått ta del av statsvetaren John Maynors sammanfattning av dessa amerikanska undersökningar av bloggar, men låt oss titta närmare på de resultat undersökningarna anser sig ha kommit fram till. Enligt Rothstein skall undersökningarna ha visat att bloggarna inte breddar deltagarna i den offentliga debatten. Ett sådant påstående leder till många fler frågeställningar.

För det första; vad menas med "offentlig debatt"? Är bloggosfären med i detta begrepp, eller är det endast ett begrepp som innefattar morgonsoffor, tidningskolumner, ledarsidor och debattsidor i tidningar? Om det är det senare, att begreppet "offentlig debatt" är det så kallade gammalmedia så instämmer jag förfullo.

Gammalmedia kör fortfarande i samma gamla spår, där bloggarna inte har haft så stort inflytande förrän på senare tid (ex. FRA-frågan). Vi får inte glömma heller att bloggandet som opinionsyttring inte funnits så länge, och att det är förståeligt att det kommer ta tid i en utmaning av en redan etablerad media som TV, radio och tidning. Låt oss också komma ihåg att bloggosfären är en konkurrent mot denna gammalmedia, och att det därför inte alltid är så självklart att en konkurrent öppnar debatten för sin motståndare.

Men det är ju också möjligt att de amerikanska undersökningarna även tagit med bloggarna i begreppet "offentlig debatt", kanske till och med enbart fokuserat på bloggarna i begreppet. Då måste fenomenet enbart vara amerikanskt. För här i Sverige har bloggosfären varit ideal för avvikande åsikter som annars stoppas vid grindvakterna till debattsidorna.

Förra året var en av de stora diskussionerna i bloggosfären ett ställningstagande för en debattör i ett avvikande ämne som hotats till tystnad av en meningsmotståndare. I stort sett hela bloggosfären stödde den hotade bloggaren och fördömde hoten. Detta kan tas som ett av många exempel i bloggosfären för ett starkt yttrandefrihetspatos på gräsrotsnivå. FRA-frågan är som sagt en annan i ledet. Bilden av bloggosfären som likriktig stämmer alltså inte.

Dessutom skapar Rothsteins påstående om att bloggarna skulle vara för mycket fragmenterade ett paradoxalt problem om nu bloggosfären skapar en likriktad debattmiljö. Det blir motsägelsefullt.

Så hur är det då men ökad förståelse för våra meningsmotståndares argument? Även här skulle det vara intressant att läsa undersökningarna eftersom jag inte kan tänka mig hur en sådan undersökning skulle gå till. Hur mäter man en människas förståelse av politiska argument? Alla har vi på något sätt tagit politiska ställningstagande, och de som förnekar det genom illusoriska neutralitetsprinciper är endast okunniga om sig själva. Att då i egenskap som forskare värdera ens politiska argument känns väldigt relativt.

Möjligtvis skulle man kunna studera hur frekvent en dialog förs i bloggosfären mellan bloggare, och här beror det helt på vilka sorters bloggar man studerar. För låt oss för en gång skull slå fast att det inte existerar en sorts blogg, utan mängder av olika sorters bloggar med olika funktioner och mål. Då gäller det förstås att inte studera bloggar i allmänhet utan de bloggar som just behandlar ämnet.

Dessutom är det en valid fråga att ställa sig hur debattsidorna i Dagens Nyheter ökar förståelsen för meningsmotståndares argument? Jag förhåller mig skeptisk till att ett sådant medium gör sådan avgörande skillnad. Själv läser jag enbart bloggar med mål till politisk diskussion. Där är det inte ovanligt att ett nätverk av politisk diskussion uppstår mellan meningsmotståndare. Även de bloggar man anser sig vara vän med låter sig inte vara fria från kritiska diskussioner.

Ingenstans förutom bloggosfären har jag bevittnat en sådan livlig och fri diskussion mellan meningsmotståndare. Nyliberaler mot konservativa, socialister mot nyliberaler, konservativa mot socialister och tvärtom. Även diskussioner nere i de ideologiska skyttegravarna fungerar bloggen som ett seriöst intellektuellt verktyg. Själv har jag tagit tillfälle att diskutera en rad ämnen med mina socialistiska bloggkamrater, vilket kan ses i mina länkar i högerspalten.

Antisemitism och rasism i allmänhet ska aldrig vara accepterat, där kan Bo Rothstein och jag vara överrens. Och det är tragiskt att bloggar blir ett medel för en sådan kloak av fördomar. Men det jag inte håller mig Bo Rothstein om är just förekomsten av tillmälen, okvädningsord och förolämpningar. Jag tycker faktiskt att i en fri och livlig diskussionsmiljö så borde det vara möjligt att använda starka ord. Det är inte alltid en intellektuellt hederlig ton passar till ens ärliga reaktion. Och tillmälen borde inte vara ett allvarligt problem för en offentlig person. Här tycker jag faktiskt att Strindbergs bitska och cyniska kommentarer kan vara en intressant jämförelse där okvädningsord kan användas som kryddor i en torr diskussionsmiljö.

Men för att göra någon slags slutkommentar och sammanfattning så tycker jag att en del av Bo Rothsteins kritik av bloggar har ett intressant diskussionvärde, i samma nivå som Knut Carlqvists kritik i Clarté (nr.2 2005). Kan bloggar utgöra ett demokratiskt medel/makt för folk? Carlqvist menar att det hänger på bloggosfärens möjlighet till att skapa nätverk, och där anser jag faktiskt att vi politiskt seriösa bloggare oavsett färg lyckats med. Och jag som marxist älskar med mitt hela röda hjärta den livliga och fria kritiska diskussion som förs inom bloggosfären - med eller utan okvädesord.


Uppdaterat:
Bo Rothstein fortsätter sin argumentation att bloggosfären borde kollektivt bestraffas för hur vissa bloggar skriver. Det är självfallet okunnigt att använda sig av metoden kollektiv bestraffning eftersom den framförallt är fruktlös, men också djupt orättvis eftersom det drabbar många som är helt oskyldiga. Nu tycker jag i och för sig att Rothstein överdriver när det gäller tillmälen. Som Mattias Svensson skriver i sitt svar borde man kunna se bortom en förenklad svart-vit-värld. Även om tillmälen förekommer ibland betyder det inte att kvalitén inte håller en hög nivå på andra områden. Det finns kontext för tillmälen som det finns kontext för intellektuell hederlighet.


Bloggat: Svensson, Erik Svensson, Kulturbloggen, Ulf Bjereld
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,
Pingat på intressant

5 kommentarer:

LeoB sa...

Det skulle också vara intressant att se en undersökning och debatt kring bloggande och informationsspridning.

Sett ur mitt perspektiv är t ex FRA-frågan viktig, men jag ser många andra frågor som varit lika viktiga och kanske mer akuta under den period FRA-frågan diskuterats. Bloggosfären har i stort sett endast pushat för FRA-frågan. Varför? Hur har detta bidragit till den politiska utvecklingen? Vem gynnar det?

Kristoffer Ejnermark sa...

Visst skulle det vara intressant med en diskussion kring bloggens reella funktion. Här är ju faktiskt Carlqvists och Rothsteins bidrag någorlunda intressanta.

Vilka frågor under FRA-frågan tycker du hade varit mer akuta?

Kraxpelax sa...

Bo Rothstein ryckte citatet Sug min kuk ur sitt sammanhang, vilket klart visade att det var illustrativt och inte direkt menat, ett stilmedel med andra ord. Bo Rothstein citerade alltså falskt och det gjorde han fullständigt medvetet. Denne man skall man inte lyssna till, för han är oseriös och hysterisk, tål inte kritik och vill därför förbjuda all kritik mot honom själv. Vem hotar demokratin?

- Peter Ingestad, Solna

LeoB sa...

Jag själv menar att frågorna kring socialförsäkringssystemet varit mer akuta. Där handlar det ju om människor som akut kan råka illa ut. FRA får vi dras med länge, det är inte något vi löser nu.

LeoB sa...

Äsch, glömde: Utförsäljningarna av statliga företag är också mer akut. Där skänker man bort pengar som vi sen inte kan få tillbaka.

På senare tid har ju den så kallade finanskrisen visat på samma problem. (Men jag undrar om inte finanskrisen i stället borde kallas en fördelningskris. För det är väl egentligen fördelningen som man/vi har problem med?)

 
 
Copyright © LOKE - KULTUR & POLITIK
Blogger Theme by BloggerThemes Design by Diovo.com