Sidor

fredagen den 27:e juni 2008

USA var bakom FRA-lagen!

Tidigare skrev jag om möjligheten att genomförandet av FRA-lagen var en del av informations-föhandlandet mellan underrättelsetjänster, preciserat mellan USA och Sverige.

Nu har bloggkamraten Svensson visat just det avtal som regeringen under Mikael Odenbergs undertecknande med USA:
HAVING a mutual interest in research and development relating to homeland security matters;

SEEKING to make the best use of their respective research and technology development capacities, eliminate unnecessary duplication of work and obtain the most efficient and cost effective results through cooperative activities;

DESIRING to increase the exchanges of information and personnel in areas pertinent to the identification of homeland security threats and countermeasures and consequence management and the development of technical standards, operational procedures, and supporting methodologies that govern the use of relevant technologies;

STRESSING that physical and cyber-based critical infrastructures and other homeland security capabilities, both governmental and private, are essential to the operation and security of the Parties’ respective economies and governments;

NOTING that the Parties’ economies are increasingly interdependent, and that infrastructure protection and homeland security are of paramount concern to the Parties’ respective governments;

BEING AWARE of research, development, testing, evaluation, development of technical standards and operations in both countries in chemical, biological, radiological, nuclear and explosive countermeasures and consequences management, in other areas that could enhance homeland
security;

NOTING the important work accomplished under arrangements such as the Agreement on Science and Technology Cooperation Between the Government of the United States of America and the Government of the Kingdom of Sweden, dated June 29, 2006;
Mer citat ur det långa avtalet kan hittas på Svenssons bloggpost.


Andra bloggar om: , , , , ,
Pingat på intressant

Vad händer nu med "EU-registreringen" av bloggarna?

Initiativtagaren Marianne Mikko (s) menade att bloggare kan förorena cyberrymden.
- Om vi ser namn och bild på den som skriver så gynnar det yttrandefriheten. Om en bloggare förolämpar eller manipulerar så kommer vi att veta vem som står bakom bloggen, säger Marianne Mikko till Ekot.
Vilken nöt. Rätten att kunna få vara anonym är en avgörande del av just yttrandefrihet. Och på vilket sätt menar hon att registreringen skulle ske? Genom tvång? Polisåtgärder? Gigantisk underrättelsetjänst?... luktar allt för skumt nära FRA-lagen och en allt mer rädsla för sin egen befolkning.

Men det är ändå en väsentlig skillnad. FRA-lagen har klara definitioner vad den skall kontrollera, nämligen information. Men vad ska EU kontrollera vad gäller bloggar, vad är en blogg för det första?

Men, nu verkar det som om hela nyheten var en anka. Uppgiften att uropaparlamentet arbetar med ett lagförslag för att kunna registrera bloggare på nätet var felaktigt.
Sveriges Radios nyhetsprogram Ekot påstår i sin toppnyhet på torsdagsmorgonen att europaparlamentet , efter förslag från parlamentets kulturutskott, arbetar med ett lagförslag som går ut på att registrera och kontrollera bloggare på nätet.

Nyheten är en så kallade nyhetsanka och innehåller flera fel. Det allvarligaste felet är att förslaget ska bli en lag. Europaparlamentets förslag är ett av många opinionsyttranden som parlamentet gör varje år. Yttrandena syftar till att påverka opinionen eller EU-kommissionen i olika frågor. Dessa yttranden kan i sig aldrig omvandlas till en lag.
I sig aldrig omvandlas till en lag, eftersom det är ett så kallat opinionsyttrande.

Claes Krantz frågar sig om inte denna nyhetsanka i själva verket är en mediakupp av liberala bloggare:
Det är så man kan undra om ett antal bloggande liberaler lyckades genomföra en mediakupp? När några av de bloggare som hårdast drivit på frågan EU-registrering i den s.k bloggosfären lyckas hamna på webbförstasidorna hos både DN och SV på samma dag kan bara beundra medias källgranskning av bloggarna som spred informationen om något som inte var sant. Hur många bloggare kan bara drömma om att få sin blogg länkad till i särskilda artiklar i både DN och SvD. Tacksamheten är riktigt rörande. Men det kanske är den vanliga standarden för faktakoll på SvDs ledarblogg?



Media: SvD, AB, DN1, DN2
Bloggat: Henrik-Alexandersson
Andra bloggar om: , , , , ,
Pingat på intressant

Klassförtrycket ökar

I både SvD och DN kan vi läsa att klassamhället har intensifierats och att klasskillnaderna är större idag än de var för 20 år sedan. Då var jag 5 år, och hade ingen aning om att jag fötts in i ett kapitalistiskt samhälle som tvingar in mänskligheten i olika värderande klasser. Anledningen till denna tvångsindelning har allt sedan dess förklarats för mig som nödvändig av Gud, natur eller tillväxt. Inte alls olik stalinisternas försvar av terrorn i Stalinsovjet, eller fascisterna av Nazityskland; "Ja men, det är ju nööödvändingt!"...

Jasså är det nödvändigt med mänskligt lidande? Okej! Det köper vi säger nyliberalen och mantrar för sig själv; "Klassförtryck är bra!" Och fortsätter:
"Kapitalisterna har arbetat sig upp genom sin duglighet och de har rätt att leda, därför att de har särat sig från mängden och enbart det bevisar, att de är av högre ras."
Nej visst ja, det var ju Adolf Hitler.

När vi i västvärlden var rädd för socialismens allt mer popularitet försökte vi stävja den genom att införa välfärd och pekade finger åt de som kritiserade kapitalismen i sig själv. Helt plötsligt fick vi se hur "kapitalismen" klarade sig själv genom social välfärd genom reformer. Några decennier senare börjar rädslan för socialismen och dess utökande av demokratin att försvinna och därmed behovet av att ha en stävjande effekt. Välfärden började logiskt krackelera. När vänsterspöket försvann behöver vi ju inte något att skydda oss med.

Därför kan vi nu se en minskad hänsyn till mänsklig gemenskap, minskad hänsyn till jämlikhet och ökad tro till förtryckande klassindelning. Allt p.g.a. en total borgerlig hegemoni & klasskamp. Och det är inte bara de självutnämnda högerpartierna som leder klasskampen. Utan det gör även Socialdemokraterna som lyckats genomföra det mesta av denna pre-välfärd-renässans. Och Vänsterpartiet kan inget göra, om det ville, för att sossarna har satt upp ramar för förhandlingar som hindrar alla dörrar utom den borgerliga vägen.

Reformismens bankrutt? Eller temporär högerrenässans?


Bloggat: Claes, Arbetarperspektiv, Hyena, samhällsfeber
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,
Pingat på intressant

onsdagen den 25:e juni 2008

Johan Norberg, "marxist"-Benulic och Klein-djävlarna

Lars (inte Johan som det står i ingressen) Pålsson Syll, professor i nationalekonomi vid Malmö Högskola, skriver i DN-Kultur en intressant artikel i debatten kring Naomi Kleins nyaste bok och den bok som skall svara på Klein av nyliberalen Johan Norberg och högeragitören Boris Benulic som fort tillfälle ges agerar "marxist" - och därmed blir Benulic underförstådd som "motvikt" mot den radikala nyliberalen. För den som ändå inte känner igen namnet Boris Benulic så brukar han lufta sina högerextrema åsikter i sin kolumn i Metro. Enligt wikipedia har han bland annat gett sitt stöd till USA-imperialismens invasion av Irak 2003 och kritiserade de massiva demonstrationerna världen runt mot kriget.

För att förstå Benulics roll som den agerande "marxisten" i dramat kan vi läsa bland annat på Johan Norbergs egna blogg hur viktigt Benulic-kortet kan te sig:
"Pålsson Syll ondgör sig över att argumenten mot Klein kommer från "marknadshögern" och från anhängare av klassklyftor och djungelns lag. Det borde i och för sig vara ointressant varifrån påpekanden om fel kommer. Är det fel så är det, även om det är greve Dracula som påtalar det. Men frågan är också hur Pålsson Syll får denna invändning att gå ihop med det faktum att jag har skrivit den kritiska boken tillsammans med en marxist, Boris Benulic.

Svaret skulle få Naomi Klein att avundas Pålsson Sylls polemiska konst: Han nämner nämligen inte Benulic med ett ord efter att han nämner honom som medförfattare. I Pålsson Sylls värld finns inte Benulic, för hans blotta existens strider mot föreställningen att Kleinkritikerna bara är kallhjärtade nyliberaler."
[min fetstil]
Men jag kan gå längre och påstå att Boris Benulic faktiskt inte existerar. Han är en påhittad person för att vara ett lättvindigt kort för diverse vulgärdebattörer att använda när man känner för att basha vänstern generellt (speciellt den svenska av någon anledning) eller ge sitt eget radikala perspektiv ett falskt skimmer av balans. Benulic existerar inte! Naturligtvis finns det en individ som heter Boris Benulic men han är inte den som vulgärhögern vill att han skall framtså som.

Dessutom, men framför allt, missar Johan Norberg Pålsson Sylls kritik av Klein och Norberg själv, då kritiken mest riktar sig mot helheten i ett försök att bryta sig loss ensidigheten och fokuseringen på detaljer. Det är inte bara hos herr Norberg han ser detta problemet utan även hos Klein:
"Kleins bok är inte invändningsfri. Precis som de samtida radikala kollegerna Noam Chomsky och Mike Davis har Klein en naiv övertro på att oändligt staplande av fakta på fakta i sig utgör ett argument. Visst kan fakta sparka. Men risken är också att läsaren storknar och inte ser skogen för bara trän. För att binda ihop och visa på kausala samband krävs mer av analytiskt skarpsinne och en genuin vilja att tränga in under skeendenas yta, snarare än den sorts impressionistiskt faktamåleri som dessa samhällskritiker ägnar sig åt. Seriös samhällskritik kan inte nöja sig med en "platt" verklighetssyn där målet är att korrelera olika händelser och skeenden. Den måste borra djupare och blottlägga och förklara de underliggande strukturer och krafter som framkallar dessa fakta." [Min fetstil]
Vilket kan förklara varför Klein också går vilse när det gäller analys av kapitalismen. Klein är inte en vänsterguru utan kan snarare betraktas som en grå socialdemokrat som inte har någon tanke på att kritisera kapitalismen i sig. Istället får vi se en ihopblandning av nyliberalism och nykonservatism. Men Lars påpekar också att Norbergs avfärdande av Kleins bok är allt för ensidig eftersom Norberg själv som nyliberal förespråkare undviker de andra funktionerna boken har att avslöja/visa konsekvenserna och tankarna kring den nyliberala politiken (chock-teorin åsidosatt). Som Lars skriver:
"Han [Norberg] talar om sin och Friedmans ideologi - som försvarar marknadens frihet och uppfattar alla försök till socialpolitik och skattefinansierad samhällelig omfördelning som en kränkning av oförytterliga mänskliga rättigheter - som liberal. Men med sådant ordtrolleri kan en Karl Staaff eller Bertil Ohlin inte längre räknas till det liberala lägret. Det borde få oss att fundera över vad det är för slags liberalism som Norberg försöker lura på läsaren.
Isaiah Berlin skriver i klassikern 'Fyra essäer om frihet': 'Vargarnas frihet har ofta betytt fårens död. Den ekonomiska individualismens och ohämmade kapitalistiska konkurrensens blodbesudlade historia behöver inte särskilt understrykas […] Den obegränsade laissez-faire-politiken och de sociala och juridiska system som tillät och uppmuntrade den ledde till brutala kränkningar av friheten … Sådana system uppfyller inte de minimiförutsättningar som krävs för att något meningsfullt mått av frihet ska utövas av individer eller grupper och utan vilket en sådan frihet är av begränsat eller inget värde för dem som teoretiskt kanske besitter den.' Så talar en riktig - prefixlös - liberal. Men det är något helt annat än Johan Norberg."
Och det är just denna problematisering av begreppet liberal som Lars gör som är så viktigt när nyliberaler nu börjar överge det tidigare maskerade epitet "nyliberal" till det enklare och än mer maskerade epitetet "liberal". Vad menas? Och vad undanröjs? Vem är Benulic? Och vem är Norberg?

Norberg förstår inte varför Lars ska göra en sådan problematisering (naturligtvis). Norberg avfärdar problematiseringen med att Lars tidigare skrivit något liknande tidigare. Så va det över. Och så kan "nyliberalerna" fortsätta lämna död last och istället maskera sin gamla laissez-faire-politik med det mer flummigare epitetet liberal. Epitetet "nyliberalism" funkar ju inte längre eftersom det blivit gängse svärord.

Och för att återkomma till Lars argument varför Klein trots sina brister är läsvärd:
"Kleins "Chockdoktrinen" är en vidräkning med den nyliberala ekonomistiska ideologi som legitimerar denna utveckling på det globala planet i dag. Hon visar också att det bakom talet om fria marknader och tillväxt döljer sig en krass verklighet med demonterad välfärd och ökade klassklyftor.

I det unga 2000-talet ömsar tiden skinn och glömda idéer om demokrati och välfärd väcks åter till liv. Klein vill att människor själva åter ska sätta gränser för hur långt marknadens djungellag ska få gälla. Det kan Norberg och hans gelikar aldrig förlåta henne."
[min fetstil]
Nej, det kan herr Norberg aldrig förlåta.


Bloggat: Dan Josefsson, Ett HJärta Rött
Läs även relaterat: AB1, AB2
Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,
Pingat på intressant

Utomjordingen Reinfeldt och problemet med respekt

Statsminister Fredrik Reinfeldt visar sitt förhållande till verkligheten i en intervju om FRA-lagen i Expressen:
I stället för att ta striden direkt tänker han låta den blåsa över. Han kan tänka sig att komma tillbaka och försöka lägga tillrätta senare.
- Har det varit ett klimat att berätta vad det här handlar om? Det är därför jag säger att vi kanske får återkomma, säger han.
Har du ingen förståelse för kritiken?
- Beslutet är ju fattat.
Men det är ju det som de kritiserar.
- Jo, det kan man göra, men beslutet är fattat, säger Fredrik Reinfeldt.
Men, beslutet är ju fattat! Haha! Vad är roligare än en statsminister som gör en komplett fåne av sig själv? Men på något sätt är det också tragiskt att Sverige fått en egen Bush junior. Är det någon vi inte behöver flera av är det honom.

Men en sak kan vi tacka fånen Reinfeldt för och det är hans klumpiga avslöjande sätt. För visst skulle man kunna ta Reinfeldts avslöjande respektlöshet och okunnighet i sakfråga som ett praktexempel på de parlamentariska politikernas nästintill totala eskapism?

Reinfeldts praktexempel visar på att det är på tiden att vi tar till oss Karl Marx lärdom av Pariskommunen vad gäller förtroendemännens ställning i samhället. För att stävja karriärismen och närma de representativa individerna till folket behövs en vanlig lön (inte en astronomisk siffra som dagens), även bör man diskutera möjligheten av automatisk rotation så att inte samma individer sitter på posterna år ut och år in och slutligen en diskussion om slopandet av mandattid så att folket när som helst kan avsätta den förtroendeman som skall representera det. Det finns säkert många fler sätt att öka förtroendemännens respekt för dom de skall representera och det är hög tid att de börjas diskuteras på allvar.


Bloggat: Opassande, MMK
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,
Pingat på intressant

Lästips: Alliansfritt om PKU-registret, Svensson om EU, Erik Svensson om den globala vänstern, Esbati gör narr om liberaler, Proletärbella om latinamerika, Kildén & Åsman om tankesmedjor

tisdagen den 24:e juni 2008

Irrationell fördom tycks fortfarande bestå i det offentliga samhället

Då och då uppmärksammas hur arbetsgivare avskedar arbetstagare p.g.a. irrationella grunder som frisyr och musiksmak. Och det får mig att allvarligt fråga mig om vi är på väg till ett radikalkonservativt samhälle där värderingar och fördomar styr samhället? Är det nu vi får se konsekvenserna på nymoralisme och den mediala renässansen?

Kan det till och med vara så att radikalkonservatismen är en backslash på 90-talets nyliberala höjdpunkt?

I alla fall så är det en tragisk vändpunkt om detta är sant. För är det någonting som är värt att kämpa för är det de rationella framstegen och målet om förnuftet allt sedan upplysningstiden. Att se till de mänskliga rättigheterna och friheterna istället för att rikta fokuseringen på värderingar utefter ett feodalistiskt mönster. Ledstjärnan kan inte vara annat än jämlikhet och broderskap. Radikalkonservatismen hör helt enkelt inte till det moderna samhället med sina flörtar till människors irrationella fördomar.

När vi ser dessa fördomsfulla ageranden i vårt samhället måste vi fråga oss ifall vi vill ha ett samhälle byggt på förnuft eller oförnuft. Och vi har ju sett hur oförnuftets ideologi (radikalkonservatismen) tillbringade till Nazitysklands fascistiska metafysik...


Bloggat: Blogge
Media: DN, AB1, AB2
Andra bloggar om: , , , , , , ,
Pingat på intressant

Är vi alla bröder i klassamhället? 3.0

Ofta får man höra av arbetsgivarnas representanter, vare sig de kallar sig liberala, snälla, toleranta, eller konservativa, att det egentligen inte behövs någon klasskamp från arbetarnas sida. Arbetsgivarna vill ju bara arbetarnas väl och ve, och är medmänniskor som alla andra. Man får höra från högerns debattörer att; "Arbetsgivarna är medvetna om att arbetarnas bättre tillvaro gynnar även företaget". Men är det verkligen så? Är högerns apologetik sant?
Är vi alla bröder i klassamhället? 1.0
Är vi alla bröder i klassamhället? 2.0


Enligt DN (2008-06-23) så hade en arbetsgivare i hemlighet skickat ett spionprogram (s.k. trojan) till sina anställda för att spionera på vad de gjorde på datorerna:
Mannen och en av hans kollegor avskedades senare på grund av en chattkonversation.

Arbetsgivaren medger för Göteborgs-Posten att ett spionprogram skickades till de båda anställda, men hävdar att det inte användes för att kontrollera chatten som var grunden till att de avskedades.
Med ett sådant spionprogram kan arbetsgivaren övervaka allt som sker på datorn från banktransaktioner till webbkameran.


Andra bloggar om: , , , , , , , ,
Pingat på intressant

måndagen den 23:e juni 2008

Gigantisk vänsterkonspiration mot Fredrick Federley!

SvD:s Ledarblogg spekulerar/insinuerar om en gigantisk konspiration av vänsterpersoner eller Vänsterpartister, vars bestämda vilja är att spendera tid och ork för att få centerpartisten Fredrick Federley på fall.
Det vore onekligen ett passande tillfälle för vänsterpartister och andra som ogillar Federleys vurm för Israel, marknadshyror, företagande och marknadsekonomi att sänka honom, under sken av att vara missnöjda liberaler.
Högerdebattörerna på Ledarbloggen vet sina löss. Är det någon betydande kritik i högerns egna led, ja då kan vi vara säkra på (eller "misstänka") att det egentligen handlar om drakula-kommunisten i liberalens mask.

Snacka om pubertala konspirationsteorier och vänsterskräck, nästa bloggpost från SvD:s Ledarblogg kanske kommer handla om konspirationen om "our bodily fluids"? Har den konservativa högern blivit fullständigt tokig?



Bloggat: Hyena, Svensson
Andra bloggar om: , , , , , , , , ,
Pingat på intressant

Darfur - eller som det egentligen handlar om; myten om Afrikas hjälplöshet och imperialismens konsekvenser

Jag har tidigare nämnt att Clarté är en av Sveriges bästa tidskrifter idag, så till den grad att den i mångt och mycket är en annan tidskrift än för några decennier sedan då den i stort sett var en maoistisk tankeförmedlare. Idag är dock Clarté långt ifrån en maoistisk megafon och detta, skulle jag vilja påstå, är tack vare Mikael Nybergs ordförandeskap.

I en tidigare diskussion, om vänsterns förhållande till Israel, kom en fråga upp varför vänstern fokuserar på Israel och inte vad som händer i andra länder, och då tog man upp Darfur och det "folkmord" som skulle ha begåtts där som ett exempel. Detta fick mig att bli sporrad att få upplysning om just Darfur-frågan. Nu får jag väl tyvärr säga att påståendet att vänstern inte skulle fokusera på Darfur är helt fel. Vänstern runt om i världen har köpt den enkla förklaringen om ett "humanitärt" militärt ingripande och att konflikten i västra Sudan (Darfur) skulle bero på religions-etniska konflikter.

I Clarté hittade jag en intressant artikel av Manne Granqvist om just konflikten i västra Sudan som inte bara tog upp den (då?) pågående konflikten men med ett historiskt perspektiv. Med det historiska perspektivet försvinner den religions-etiska förklaringen till konflikten så som imperialistmakterna skulle vilja förklara den idag. I själva verket bottnar konflikten i västra Sudan med en lång period av konflikter i ett av den afrikanska kontinentens största stater, nämligen Sudan. En av anledningarna till varför kampanjen "Save Darfur" exkluderar namnet Sudan har troligtvis med just den anledningen att det amerikanske folket fortfarande har minne av USA:s tidigare "intresse" i Sudan. En massiv "räddnings"-kampanj under namnet Sudan och som lika mycket kräver "humanitärt" militärt ingripande skulle troligtvis väcka misstanke om att någonstans ligger en hund begraven.

Konflikten har alltså med ett större sammanhang, som härrör ifrån den tidigare brittisk-koloniala antagonismen mellan Khartoum och landsbygden. Visserligen finns det även en uppdelning rent religiöst mellan det muslimska Khartoum och det till viss del animiska och till viss del kristna södern, men schismen mellan Khartoum och landsbygden har inte kunnat bli så gravt om inte de två supermakterna under Kalla Kriget, USA & Sovjetunionen, försett varsin antagonistisk part med vapen, pengar och rådgivning. USA kom i denna Kalla Kriget-konflikt att stödja det muslimska Khartoum medan Sovjetunionen kom att stödja söderns SPLA (Sudan People´s Liberation Army). Väl värt att notera är även att södern är rik på olja, och att IMF & Världsbanken genomförde nyliberala strukturanpassningsprogram i Sudan som orsakade massiv svältkatastrof.

Efter Sovjetunionens fall passade USA på att byta sida i flera av konflikterna i Afrika, däribland i Kongo, Mozambique och Sudan. USA kom alltså att stödja SPLA:s utnyttjande av barnsoldater med cirka två miljarder dollar, som skickades genom USA:s allierade Etiopien och Uganda. År 1998 bombade USA landets enda medicinfabrik och kontinentens största tillverkare av malariavaccin. USA:s inblanding i Sudans affärer är alltså inte något nytt. Så då borde det korrekta vara att fråga sig varför det är då angelägen nu att ingripa med "humanitär" militär?

Argumentet går ut på att konflikten mellan regeringen och rebeller i västra Sudan (Darfur) orsakat "etnisk rensning" eller till och med "folkmord", som skulle ha utförts av den sudanesiska regeringen. Men en utredning i FN kom fram till att det inte var ett folkmord. Kopplingen mellan Janjaweed-milisen, som skulle ha uträttat dessa ohyggligheter i Darfur, och regeringen var inte alls så tydlig som vissa ville beskriva det som. President Isaisas Afwerki i Eritrea har även anklagat USA för att sabotera freds-förmedlingen som Eritreas regering utförde mellan Khartoum och rebellerna. Varför vill inte USA att det skulle bli fred i Darfur? Det är något som är allvarligt fel.

Svaret till USA:s dubbelspel finns nog troligtvis i Kinas närvaro i Sudan. Kina börjar expandera enormt vad gäller oljebehov och har spenderat enorma kapital för exploatering av Sudans oljeförnödigheter. Än en gång ser vi oljan som boven i dramat, och många människors lidande som konsekvenser. Hur många har inte dött och lidit för den fortsatta konflikten? Död och lidande p.g.a. uteblivande medicin? Hur blodig kan USA-imperialismen bli vad gäller jakten på olja?

Västmakternas mån om oljeförnödigheter kan vi se i denna konflikt utnyttja folks fördomar mot det afrikanska folket, de kan ju inte sköta sig själva... När problemet är snarare tvärtom, problemet är vi, och vår inblanding i deras affärer.


Källa: Clarté
Andra bloggar om: , , , , , , , , ,
Pingat på intressant

Lästips: Svensson om nyliberalism & nykonservatism, Opassande om Svart Måndag, Raving om arbetsrätten, Petter om liberalism och FRA, Marlene om rätten till bostad, Trotten om Federley

George Carlin är död

DN nås jag av nyheten att den provokative komikern George Carlin har dött. Därmed har USA och världen tappat ännu en viktig progressiv röst för förnuft och distans. Något vi inte behöver i dagens renässans av moralism och konservatism. Är det för mycket att hoppas på att Carlin nu gör plats för nya progressiva & provokativa komiker? Man kan ju alltid hoppas. Tills dess kan vi lyssna och se på Carlins briljanta monologer på YouTube.


Andra bloggar om: , , , , , , ,
Pingat på intressant

söndagen den 22:e juni 2008

Vladimir Lenin om antisemitism


Med tanke på att högerapologeter nu börjat jämställa högerextremister med vänstern vad gäller synen på judar tycker jag att det är angeläget att visa hur Vladimir Lenin ansåg om antisemitism:
"Anti-Semitism means spreading enmity towards the Jews. When the accursed tsarist monarchy was living its last days it tried to incite ignorant workers and peasants against the Jews. The tsarist police, in alliance with the landowners and the capitalists, organized pogroms against the Jews. The landowners and the capitalists tried to divert the hatred of the workers and peasants who were tortured by want against the Jews. In other countries, too, we often see the capitalists fomenting hatred against the Jews in order to blind the workers, to divert their attention from the real enemy of the working people, capital. Hatred towards the Jews persists only in those countries where slavery to the landowners and capitalists has created abysmal ignorance among the workers and peasants. Only the most ignorant and downtrodden people can believe the lies and slander that are spread about the Jews. This is a survival of ancient feudal times, when the priests burned heretics at the stake, when the peasants lived in slavery, and when the people were crushed and inarticulate. This ancient, feudal ignorance is passing away; the eyes of the people are being opened.

It is not the Jews who are the enemies of the working people. The enemies of the workers are the capitalists of all countries. Among the Jews there are working people, and they form the majority. They are our brothers, who, like us, are oppressed by capital; they are our comrades in the struggle for socialism. Among the Jews there are kulaks, exploiters and capitalists, just as there are among the Russians, and among people of all nations. The capitalists strive to sow and foment hatred between workers of different faiths, different nations and different races. Those who do not work are kept in power by the power and strength of capital. Rich Jews, like rich Russians, and the rich in all countries, are in alliance to oppress, crush, rob and disunite the workers.

Shame on accursed tsarism which tortured and persecuted the Jews. Shame on those who foment hatred towards the Jews, who foment hatred towards other nations.

Long live the fraternal trust and fighting alliance of the workers of all nations in the struggle to overthrow capital." [min fetstil, march 1919, Vladimir Lenin]
Lenin sätter fingret precis där problemet ligger när det gäller folks irrationella fördomar mot andra folk; och det är just omgivningen/samhället och dess konsekvenser. När folk uppfattar sig trängda och hotade så frodas de irrationella och mytiska fördomarna så som antisemitismen. Även kan vi se när samhället staliniserades och trycket än värre tyngde på befolkningen, då kom antisemitismen i viss grad tillbaka i stalinistländerna i öst. Polen är ett gott exempel. Här kan man tolka Lenin som en kritiker av just det stalinistiska systemet och hur renässansen för antisemitismen symboliserade stalinismens förtryck av sin egen befolkning.

Man kan höra Lenins ord om han erfarit stalinismens förkrossande verkan; - "Skam på den förbannade stalinismen som torterade och förföljde judarna. Skam på dem som underblåser hat mot judar!"


Andra bloggar om: , , , ,
Pingat på intressant

Lästips: Svensson om Oden, Björn Nilsson om liberalism, Alliansfritt om signalspaningsdebatten, Trotten listar fienden som röstade igenom FRA-lagen,

Varför? - och vart är vi på väg?

Angående den genomförda FRA-lagen, och nu hotet om att polisen kan komma att använda PUK-registret som består av DNA från miljontals människor som fötts i Sverige allt sedan 70-talet, är det angeläget att fråga sig varför staten och regeringen pressar på dessa kontroll- och avlyssningsmetoder mot sin egen befolkning.

Om man tillåts att spekulera utifrån historiskt perspektiv kan man koppla till Sveriges roll i underrättelsekonflikten under Kalla Kriget. Under Kalla Kriget hade Sverige en unik position när det gällde spioneri riktat mot Sovjetunionen, och hade därmed ett viktigt trumfkort att förhandla uppgifter med USA och Storbritannien. Statsminister Olof Palme kunde p.g.a. detta trumfkort vara särskilt stursk och känna sig viktig inom maktens fina salonger. Och sedan föll Sovjetunionen och Sveriges underrättelsetjänst förlorade hela trumfkortet att förhandla med imperialiststaterna.

Dagens svenska regering och stat ser därmed chansen att återupprätta en liten del av detta trumfkort att kunna förhandla information, och då med en massiv informationsbank om sin egen befolkning (och den information som går igenom Sveriges gränser). Reinfeldt vill helt enkelt känna sig viktig, som Palme, på medborgarnas bekostnad och imperialistmakternas gunst.

Är detta en konspirationsteori? Kanske det. Men ändock, kanske inte. Trots uppmaningar om att vi ska lita på myndigheterna och staten att inte några övertramp kommer att ske så har den svenska staten avlyssnat och samlat information över 15 år. Och Olof Palmes regering startade en hemlig och olaglig informationsbyrå (IB-affären) för att hålla koll på sin egen befolning, vilka som var och vilka som kände socialister. Är det inte naivt att tro att den regeringen inte använde informationen i underrättelsetjänstens förhandlingar?

Kommer svensk underrättelsetjänst ha större möjlighet att samla och förhandla information med främmande makter? Tyvärr skulle jag nog påstå det.



PS: Centern agerar mot bloggare i FRA-debatten. Även en intressant artikel i Expressen om lögnen och hyckleriet kring Federleys "hjältemodiga" tillägg till FRA-lagen som visade sig komma från Folkpartiet - pinsamt Federley!


Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , ,
Pingat på intressant

Vi är inte moralister, men....

vi moraliserar:
Det är nu hög tid att även betydelsen av antalet partner lyfts upp på agendan i Sverige och inte direkt avfärdas med icke-argumentet "moralpanik"
Det handlar om en gallimatias där "sunt förnuft" används för att argumentera oförnuft. Det är klart, knullar man inte riskerar man inte heller att bli smittat av sexuellt överförbara sjukdomar. Det säger Självklarheten, men är det förnuftigt? Ska vi genomföra massiva moralkampanjer om "avhållsamhet och trohet", då skulle vi väl lika gärna kunna moralkampanja om total avhållsamhet till genomförd äktenskap, eller är det så de menar? Och trohet? Ärligt, vad har dessa debattörer för människosyn?

Kondom är bra, skriver de, men motsäger sig när de sedan menar att ökad kampanj för kondomanvänding inte är den rätta metoden. Den rätta metoden är kampanj för "avhållsamhet och trohet", det rätta är moralism. Men moralkärringar har aldrig lyckats omvända det mänskliga basbehovet av sex, och därför kan det inte vara annat än naivt att tro att lovord om trohet och avhållsamhet skulle vara skydd mot sjukdomar.


LousieP skriver även intressant om ämnet och kopplar till Beauvoir.

Bloggat: Hanna
Andra bloggar om: , , , , , , , , ,
Pingat på intressant

torsdagen den 19:e juni 2008

ROFLMAO - vart tar "folkrörelsen" vägen nu?

För en tid sedan då Sverige vann fotbollsmatchen mot Grekland jublades det i svensk media. Man basunerade ut att en ny "folkrörelse" för fotboll har startats och allt var som galet. Och jag läste sport-artiklarnas rubriker och ingresser och förundrades vart denna plötsliga galenskap kom ifrån, är dessa människor inte medvetna om Sveriges tidigare kapacitet vad gäller idrott som fotboll - det vill säga; inte tillräckligt bra?

Men efter EN vunnen match hade ett oproportionerligt glädjerus tolkat det som att vi hade en ny "folkrörelse". Inför detta glädjerus kunde jag bara skaka på huvudet och slå mig för pannan. Är det inte typiskt Svenskt och mindervärdekomplext att "go ape" för att endast ha vunnit en match i EM? Något normalt är det inte.

Sedan förlorade Sverige sin andra match i EM, snopet! Men matchen mot ryssen var ju kvar, och den va viktig eftersom de också vann över Grekland. Men så förlorade vi den med och Sverige åkte ut ur EM. Hahaha! Man kan ju inte annat än att bara skratta åt de uppblåsta sportjournalisterna, åt deras stora falskhet. Har de inte lärt sig att man inte skall ropa "Hej!" innan man kommit över bäcken? Nu hamnade de rakt ner i lervattnet och där kan de väl sitta. Uppenbarligen kan läsarna klara sig utan.

Det kanske är angeläget att sparka journalisterna tillsammans med förbundskaptenen?


Bloggat: Kulturbloggen
Media: Sydsvenskan, AB1, DN, Expressen, SvD, AB2
Andra bloggar om: , , , , , , , ,
Pingat på intressant

onsdagen den 18:e juni 2008

Socialistiska Partiet visar var skåpet skall stå

Först när jag läste rubriken blev jag bestört och besviken. Ska SP tacka nej till hundra miljoner kronor i arv av ren princip? Vart är verklighetkontakten i ett sådan beteende, och skall man verkligen hänga så hårt på princip? Men mina farhågor var felaktiga.

SP tackade nej p.g.a. att den förlegade arvsrätten gjort att familjen till Stieg fått ärva miljonerna, medan Stiegs livskamrat inte fått ett enda öre förutom det som befanns sig i hemmet. Och det var det Stieg hade hemma som SP skulle få ärva, och därmed beröva Stiegs livskamrat de enda sakerna som fanns i hemmet. Det är naturligtvis något som varje hederlig människovän aldrig skulle gå med på. Därmed går socialisterna i kritik av en föråldrad arvsrätt som endast tar hänsyn till gifta par.

Heder åt socialisterna!


Media: DN, AB, SvD
Bloggat: Svensson, Mullvaden
Andra bloggar om: , , , , ,
Pingat på intressant

Slutet på den grundlagsskyddade brevhemligheten

Så då har den Svenska regeringen gjort ett klart brott mot rätten för var och en till sin korrespondens (Europakonventionens artikel 8), och röstat igenom FRA-lagen idag. Visserligen med vissa ytliga förändringar (återremitteringen av FRA-lagförslaget). Men i det väsentliga inget annorlunda utan kan blott ses som en taktisk manöver av Högerregeringen att hålla folket i schack.

Därför blir också sveket från riksdagsmän som Federley, Annie Johansson, och Karl Sigfrid så mycket större. Det kan säkert vara så att de inte röstade efter hjärtat, men det var där hoppet låg för den fortsatta demokratin. Nu när de inte orkade stå emot partipiskan ens när det gällde just de politiska frågor som de valdes till i personvalsystemet (i alla fall Federley vad jag vet), så kanske man allvarligt ska se över om personval överhuvud taget är nödvändigt, eller till och med om det är nödvändigt att riksdagen innehavs av riksdagsmän för varje mandat ett parti fått vid val. Det kanske skulle räcka om en snubbe för vart parti stod för mandaten, då skulle vi även spara in rejäla karriärpengar.

Men kampen för demokratiska fri- & rättigheter tar inte slut idag. Kampen kommer och måste fortsättas nu när Sverige antagit ett lagförslag som "saknar motstycke i internationellt perspektiv" (justitiedepartementet). Vänsterpartiet har redan KU-anmält regeringen för dess hantering av FRA-propositionen.

Media: SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, AB1, AB2, AB3, AB4, AB5, VF

Bloggat: Kildén & Åsman, Svensson, Trotten, Mullvaden, Jinge, Opassande, Proletärbella, Claes Kranz, Marlene, Björn Nilsson, Kalle Larsson, Blogge

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,
Pingat på intressant

tisdagen den 17:e juni 2008

FRA har ljugit - har samlat data i tio år!

Nu avslöjar SVT att FRA har ljugit om sin verksamhet i över tio år. De har inte endast övervakat utländsk trafik, utan har även övervakat svensk kommunikation.
"FRA fångar in och sparar omfattande mängder trafikdata om vem som kontaktar vem, när, var och hur via fasta telefoner, mobiler, sms, mejl, datorer med IP-nummer och så vidare."
Men på FRA:s hemsida ljuger FRA genom att hävda:
"den tillgängliga kommunikationen filtreras i realtid, vilket innebär att den absoluta merparten av trafiken aldrig lagras."
Så då har Sverige återigen en övervaknings skandal mot sina egna medborgare att skämmas och skrämmas inför, liksom IB-skandalen för några år sedan. Om det var angeläget att säga nej till de nya FRA-lagarna i riksdagen imorgon vore det än mer angeläget efter detta snopna avslöjande av SVT-Rapport.


PS:
Hoppas att oppositionen river upp FRA efter regeringsskiftet 2010. Vänsterpartiet och Miljöpartiet är i alla fall med på noterna och menar att det är det enda rimliga.


Bloggat: Trotten, Svensson, Alliansfritt, Slutstadium, mmk, Opassande, Badland Hyena
Media: SvD 1, AB, SvD 2, Expressen

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,
Pingat på¨intressant

Vart tog bisexualitet vägen?

I DN rapporteras det om en ny komparativ forskning mellan homosexuellas och heterosexuellas hjärnor, och det visar föga förvånande att det finns biologiska skillnader. Förhoppningsvis den slutgiltiga döden för fortsatt irrationell tro att homosexualitet skulle vara något inlärt beteende. Men som Sören Juvas (förbundsordförande för RFSL) påpekar:
Men egentligen är den onödig. Det är inte viktigt om homo- och bisexualitet är medfödd eller inte. Vi ska inte behöva legitimera vår sexualitet för att behandlas lika i samhället
Så sant! Men irrationell tro brukar tyvärr inte bry sig om rationalitet, och då är det lätt att blunda för vetenskaplig forskning för att hålla sin tro vid liv.

Det är även, för att rikta kritik till undersökningen, en relativt svart-vit vinkel forskning tar an, som kanske borde ha kommenterats. Det gäller dualismen homo/hetero. Varken eller-fenomenet. Vilket också bloggaren HBT-sossen anmärker forskningens slutsats att homosexuellas hjärnor ser ut som det motsatta könets hjärnor med att fråga hur hans bisexuella hjärna då ser ut. Och det är en adekvat fråga. För det förhåller sig ju så att det mesta i vår värld de facto ligger i många gråskalor. Kanske dualismen hetro/homo till och med är felaktigt?


Andra bloggar om: , , , , , , , ,
Pingat på intressant

söndagen den 15:e juni 2008

Franz Kafka - Slottet


Så då har jag läst ut Franz Kafkas Slottet efter mycket om och men, för det är ju så att idag lever vi mitt ibland en ironisk och cynisk generation. Det behöver inte vara något särskilt fel med det, med tanke på den värld som omger oss idag. Författare som av någon anledning ansetts sätta särskilda krav på läsarens ambition och intresse för språk har tidigare snabbt blivit elitkultur, och därmed grävt sin egen grav gentemot de som omfamnat en vulgär progressivitet med ryggen vänd mot intellektualitetens förmåga till reflektion och distans.

Jag har blivit tillsagd att melankoli är mycket lättare att skriva än glädje. Men jag är inte alls säker på det. Graden av svårighet måste vara i en ungefärlig grad för båda känslorna. Vad som är svårt att skriva är distans och reflektion; att främja intellektets främsta verktyg. Det är mycket lättare att skriva om människans metafysiska egoism eller om människans speciella kraft i kärleken, än att just bryta barriärer och våga öppna ögon för nya sätt att se och betrakta vår tillvaro.

Franz Kafkas litteratur är av det intellektuellas natur. Kafka bryr sig inte om att måla den fagra kärleken på duk eller basunera ut ett meningslöst människoförakt, utan försöker säga något annat. Boken Slottet har liknelse med boken Processen i individens näst intill totala underordning av den byråkratiska makten, men skiljer sig på väsentliga områden som just kan ha betydelse av bokens slut.

Vilket för mig till en annan sak angående Slottet. När huvudpersonen K. i berättelsen kommer fram till byn med Slottet för en anställning som lantmätare finner han just svårigheten att kunna tolka och komma fram till myndigheterna, och finner sig fast hos de enkla byborna. Här är liknelsen med Processen. Men sedan lyckas han förälska sig med en tjänarinna, Frieda, till en myndighetsperson, Klamm. Och här finner jag olikheten och just betydelsen av slutet av boken som handlar just om K.s relation till Frieda, som i sig poängterar individens handfallenhet gentemot makten. Men inte blott det, utan poängteringen utifrån slutet syftar även på K.s egna handlingar. Däri ligger också skillnaden och även en annan dimension än boken Processen.

Men allt detta beror också på att slutet är just slutet som Kafka tänkte sig. Eftersom Kafka inte gav ut sina romaner under sin livstid kan det vara svårt att vara säker på om han blev klar med romanen. Men slutet - som är- förstör ingalunda romanen i sig, det måste påpekas, utan tvärtom ger styrka åt kärlekshistorien som tar nästintill överhand i mitten av denna surrealistiska berättelse. De långa stilistiska replikerna i denna kärlekshistoria får därmed en bekräftelse i sig själv. Tanken måste alltså fokusera på just detta förhållande. Förhållandet mellan individ och Herre blir då sekundär men ingalunda mindre värd. I själva verket kan man säga att kärlekstragedin är ett sätt att förmedla konsekvens av dualismen Herre/undersåte. Dualismen syns också i det schema Kafka utgår ifrån i sitt skrivande, där Slottets 'värld' blir en motsättning till Byns 'värld', och där skenet (Slottets reella utseende) beskrivs som en motsättning (i realiteten till synes trasiga bystugor) till Slottets strukturella makt över Byn och dess invånare.

En annan intressant och typisk teknik för Kafka är att införliva en karaktär i berättelsen som tar en tredje ståndpunkt mot dualismen. I Slottet är det personen Amalia som går utanför det strukturella för slottet/byn och kliver ut ur berättelsen med en distans vilket får henne att bli större än dem omkring henne vilket huvudkaraktären även ser. I själva verket är K. likadan som Amalia, men K. vägrar sturskt att erkänna sin tredje position.

Kafka är inte för alla, eller rättare sagt; är inte för alla i en viss tidpunkt eller stämning att kunna uppskatta bisarra berättelser i en förmedling av något djupare än enbart Kärlek eller misantropi.


Läs även
: forskaren Mikael Hörnqvist i idé- och lärdomshistoria i en intressant genomgång av Kafkas och Balzacs litterära metod, för mer förståelse kring det dualistiska schemat och tredje ståndpunkten.

För att läsa en annan sorts bisarr utläggning kan jag rekommendera den neofascistiska Oskoreis analys av boken Slottet. Där kan man få läsa en tolkning som fokuserar på huvudpersonens identifikation av "de Andra", i detta fallet K.s identifikation av "bönderna" (byinvånarna). Det absurda i detta neofascistiska försök att tolka Kafkas Slottet blir stor humor när man tar hänsyn till Mikael Hörnqvists analys av det dualistiska schemat, där identiteten av byborna är en naturlig del utav den dualistiska indelningen av berättelsens värld. Att atomisera det litterära schemat till dess beståndsdelar blir i Oskoreis tolkning ett argument, eller ställning emot en "postkolonialism" som kritiserar själva identifikationen av "de Andra", med andra ord invandrarna. Kafka blandas således ihop med radikakonservativ smörja.


Andra bloggar om: , , , , , , , , ,
Pingat på intressant

torsdagen den 12:e juni 2008

Kriget mot medborgarna

Jag har beundrat ett bra tag nu alla personer som höjt sin röst mot de kommande övervakningslagarna (FRA-lagen). Men har inte själv skrivit något om händelsen. Jag frågar mig varför? En anledning kan ju vara att jag inte finner det så värst intressant eller viktigt, men det är fel. FRA-lagen som snart kommer att röstas igenom i riksdagen är högst intressant och viktig, vad gäller dess grundläggande förändring av en västerländsk modell av borgerligt-parlamentarisk demokrati. Tiden då en allmän bevakning och avskaffandet av den privata integriteten var en del av diktaturstaterna (DDR, Kina o.s.v.) är nu ett minne blott då Sverige snart kommer att solla sig i raden av borgerligt-parlamentariska demokratier som omfamnat diktaturens funktioner vad gäller kontroll av medborgaren.

Varför har jag då inte skrivit förut, undrar jag mig själv. Jo, anledningen ligger nog just i att så många andra större och inflytesrika bloggare skrivit om just detta. Bloggportalerna har varit fulla nu ett bra tag med just detta ämne, och min blogg skulle knappast göra någon skillnad. Men detta kanske är något jag intalar mig. Sanningen kanske ligger mer åt det mer pessimistiska hållet. Jag har länge på min blogg försökt varna om det kommande övervakningssamhället. Gjort kopplingar till Orwells 1984, och Kafkas Processen, där människan är totalt underordnad makten, och där sanningen blir lögn och lögn blir sanning.

Och idag, när verkligheten knappat upp mig blir det för mycket. Tilltron till människan nästan till intet. Hur kunde detta ske? Varför kan människor i riksdagsposition försvara mörkret? Vart tog reflektionen vägen, vart tog kunskapen vägen? Trött och övergiven stirrade jag med svikna ögon. Detta är inte den värld jag vill leva i.

Men så här om dagen ifrågasatte jag min misantropiska inställning till tillvaron. Kanske min röst ändå kan göra någon skillnad i den breda etern? Därför skriver jag detta nu, om ett historiskt ögonblick i västerlandet. Då den borgerligt-parlamentariska modellen slutgiltigt visat sig inte vara motsatsen av diktaturstatsmodellerna á la DDR.

Hoppet sägs vara det sista man tappar som människa. Jag hoppas, lite naivt, på att tillräckligt med rikdagsledamöter tar hedern och mänskligheten i behåll när röstningen om demokratins framtid avgörs. Det är fem dagar kvar nu.

PS: Gå även in på stoppafralagen.nu


Bloggat: Röd Liberterian, Svensson, Trotten, Esbati, Erik Svensson , Blogge,
Media: SvD, AB 1, AB 2
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,
Pingat på intressant

onsdagen den 11:e juni 2008

Är vi alla bröder i klassamhället? 2.0

Ofta får man höra av arbetsgivarnas representanter, vare sig de kallar sig liberala, snälla, toleranta, eller konservativa, att det egentligen inte behövs någon klasskamp från arbetarnas sida. Arbetsgivarna vill ju bara arbetarnas väl och ve, och är medmänniskor som alla andra. Man får höra från högerns debattörer att; "Arbetsgivarna är medvetna om att arbetarnas bättre tillvaro gynnar även företaget". Men är det verkligen så? Är högerns apologetik sant?
Tidigare inlägg i temat:
Är vi alla bröder i klassamhället? 1.0

Anette Olofsson som är enhetschef på fackens juridikbyrå LO-TCO Rättsskydd berättar att stämningar om att arbetsgivare kränkt fackliga förstroendemän har blivit vanligare, inte ovanligare, de senaste fem åren (SIC!). Hon säger:
"På åttiotalet när jag började på rättsskyddet hoppade man till om det kom en stämning om föreningsrättskränkning. Nu känns det som att var och varannan handlar om det, det har blivit en ganska vanlig typ av stämning."
Hon berättar även att det oftast är just privata arbetsgivare (SIC!) som stämningarna gäller.


Källa; Dagens Arbete (nr.6/2008)
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,
Pingat på intressant

Är vi alla bröder i klassamhället? 1.0

Ofta får man höra av arbetsgivarnas representanter, vare sig de kallar sig liberala, snälla, toleranta, eller konservativa, att det egentligen inte behövs någon klasskamp från arbetarnas sida. Arbetsgivarna vill ju bara arbetarnas väl och ve, och är medmänniskor som alla andra. Man får höra från högerns debattörer att; "Arbetsgivarna är medvetna om att arbetarnas bättre tillvaro gynnar även företaget". Men är det verkligen så? Är högerns apologetik sant?


Jag tänker i en serie blogginlägg lägga fram konkreta bevis för att denna apologetik är grundligt falskt. Att vi idag lever i en tid där arbetarrörelsen försvagats och arbetsgivarnas ställlning stärkts, mycket p.g.a. den nuvarande borgerliga regeringen. Enligt högerns debattörer skulle en sådan faktiskt förändring bland arbetsmarknadens parter inte göra någon skillnad - för vi är ju alla bröder, och vill alla väl.

Men försämringen för arbetsrörelsen, och förstärkningen av arbetsgivarna har faktiskt lett till en ökad orättvisa. Där en ökad kamp mot arbetarna blivit en direkt orsak. Bevis efter bevis har hopat sig i en utveckling av ökad förtryck mot arbetare i företag, där de fackliga aktiva är de som får mest stryk.

Detta är alltså det främsta beviset emot, och borde vara den slutgiltiga döden för den allmänhumanistiska lögnen att alla är bröder i ett klassamhälle. Detta eftersom att vi nu har empiriska bevis för hur arbetsmarknaden utvecklas efter välfärdens glansdagar.

Jag börjar med att nämna några konkreta exempel på överträdelser av arbetsgivare:

Exempel 01: Risto Kurtti avskedas från HT Svarv i Kalix för att ha jobbat fackligt utan "skriftlig ansökan" som aldrig tidigare behövts.

Exempel 02: Gunnar Gustafsson var skyddsombud och anställd på företaget Kungsbacka Graphic i 35 år,men avskedades för att han ifrågasatte ledningens beslut.

Exempel 03: Thomas Esko med flera anställda på Getinge Sterilization fick avdrag från lönen och skriftliga varningar för att de gått på fackmöte.

Exempel 04: Johnny Andersson avskedades från företaget Autoliv Mekan i Hässleholm för att han inte avbröt sitt fackliga arbete.

Exempel 05: Företaget Trioplast i Smålandsstenar struntar konsekvent i lagar och avtal. Senast fälldes företaget i AD för ogiltig avskedning av Mikael Andersson men vägrade ändå att återanställa honom och köptes ut för 32 månadslöner.

Exempel 06: IF Metalls klubbordförande Kalle Skarp på företaget Akzo Nobel i Arklöv fick en varning från av arbetsgivaren för att han vid riksdagsvalet uttryckte stöd till Socialdemokraterna i medlemsbladet. AD fällde arbetsgivaren och varningen drogs tillbaka.

Exempel 07: På Samhall blir fackliga ombud omplacerade och får lägre lön.

Exempel 08: Roine Brobäck är Grafikernas klubbordförande på företaget Danielson Sverige i Visby. Han avskedades för att ha uttalat sig i medlemstidningen.


Var och en av dessa exempel är bevis för att mantrat att vi alla är bröder i klassamhället är en lögn. I tider där facket försvagas syns denna lögn med empiriska bevis.


Källa: Dagens Arbete (nr.6/2008)
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,
Pingat på intressant

Lästips: Alliansfritt om höjda arvoden för riksdagsledamöter, Proletärbella om miljö, Trotten om FRA-lagen, Kildén & Åsman om fotboll, Svensson om en dålig metod för bekämpning av organiserad brottslighet

Det förtjänar du Nina Björk!

DN-skribenten Nina Björk har vunnit Gerard Bonniers stipendium för kulturjournalistik. Och det förtjänar hon verkligen då hon är en av få journalister som upprättar värdigheten i en annars meningslös tidning(ar) i landet. Idag tycks vårt samhälle ha blivit allt mer tyst och letargiskt och begrepp som diskussion och reflektion blivit omoderna. I en sådan värld tycks personer som Nina Björk ännu mer behövliga.

På frågan varför hon kan tyckas befinna sig i dissonans med resten av media svarar hon:
Sedan gillar jag inte det här samhället så mycket och då sticker man ut. Det finns fler som tycker att det här är den bästa av världar, att det är ganska bra med marknadsekonomi och fri konkurrens, och de liknar varandra mer.
Så sant! Och så jävla skönt det är att läsa dig Nina Björk, som inte är en letargisk eller vulgär kuddprofet, med lovord till makten i ett mantra som gör en illa av falsk sötma.


Andra bloggar om: , , , , ,
Pingat på intressant

Marknaden vs. kulturen

Sven Wolter frågar folket om vi vill ha en kultur för alla:
Så vad säger ni, kära publik? Tänker ni stillatigande åse hur teatern säljs ut till högstbjudande?
Vad det gäller är att nya finansieringsmodeller föreslås i den nya kulturutredningen där Svenska Spel och näringslivet skall bli ansvariga för svenskt kulturliv. Nu är det ju så att idag är kulturen ansedd att vara en del av demokratin, att helt enkelt vara en del allmänheten av folket - för folket.

Om kulturen nu kommer att säljas, bantas och konstrolleras av en profitmaximerande marknadsekonomi kommer den demokratiska kulturen att vara ett minne blott. När högern går i en renässanstid minskar demokratin, och därpå har vi ännu en gång fått ett exempel på.


Andra bloggar om: , , , , , , ,
Pingat på intressant

måndagen den 9:e juni 2008

Kommunistskräcken går igen


Lyssnade på P1 idag där ett summerande inslag gjordes om medias kommentering angående Vänsterpartiets kongress i helgen. Summeringen av kommentarerna från diverse liberala och Socialdemokratiska tidningar var slående lika i sin chock över att människor någonstans möjligen kan tyckas kalla sig kommunister. Värst är förstås Lucifer Ohlys ovilja att kalla sig kommunist; när han i själva verket är det! Det kan vi inte tillåta, än mindre låtsas förstå, och allra bäst låtsas lyssna på blåmesen i parken när Lucifer försöker förklara genom diskussion. Diskussion och reflektion är idag omoderna saker, något att vara rädd för, något som kan förstöra den fina fernissan man polerat hela livet och är så beroende av.

I Sundsvalls tidning går det att läsa följande:
Och har partiet fortfarande en gnutta internationell solidaritet till övers så går den till Kuba. Ja, inte till det förtryckta kubanska folket då, utan till Fidel och Raul Castro och deras gelikar som gynnar sig själva på folkets bekostnad. Men främst består partiets internationella engagemang av att hata USA över allt annat. [...] Vad vill partiet då göra för att förbättra miljön? Det handlar naturligtvis om klassisk vänsterpolitik – skatter och förbud. Den som betraktar socialistiska stater – historiska såväl som dagens kommuniststater – ser dock snart att de knappast är några miljövänliga föredömen.
Nu är det ju tyvärr inte så att intellektuell färdighet är något som befinner sig bland Sveriges ledarsidor. Men någorlunda premisser till verkligheten borde man ändå kunna kräva av tidningar som åberopar en viss seriositet. För det första kan man visst kritisera Vänsterpartiets förhållning till EU, men att inte nämna att det just handlar om EU-kritik är ohederligt. Dessutom väldigt klumpigt ohederligt, eftersom man i kontexten anklagar partiet för att vara det mest nationalistiska (av den sämsta sorten) av partierna i Sverige (SIC!). Den vulgära antikommunismen härjar och då är kommunismen och allt som man själv anser har tillhörighet med kommunismen det allra värsta som kan finnas. Allt negativt, och all ondska förknippas därmed.

Väl värt att notera är även ilskan, hos ledarskribenten, över själva diskussionen om hur man skall kritisera Kuba på partiets kongress. Att partiet bestämde sig att fördöma Kuba som en diktatur med förbrytelser mot mänskliga fri- och rättigheter tas inte i beräkning alls. Utan fokuseringen sker fullständigt till att man över huvud taget diskuterar. Märklig demokratisk syn. Kommunistskräcken kletar ner allt, även demokratiska rättigheter och självklara förutsättningar som att kunna och vilja diskutera. Intellektuell reflektion är något som fattas hos vulgära antikommunister.

Vad gäller vänsterpolitisk miljöhänsyn syns kommunistskräcken tydligare i och med den direkta kopplingen skribenten gör till just de stalinistiska staterna. Vänsterpartiet insinueras därmed till en vilja att skapa en stalinistisk stat tillsammans med alla andra vänsterpersoner som tror på en planerad ekonomi vad gäller att avskaffa de fossila bränslena. Det är inte bara ett logiskt felslut när det gäller argumenteringens premisser, utan även påståenden i sig är falska. För att ta det förra först; det är inte alls nödvändigt ett likhetstecken mellan planerad ekonomi med stalinistisk kommandoekonomi. Och för att ta det senare; Sovjetunionens form av ekonomi var inte nödvändigtvis kopplad till den faktiska skillnaden av miljöförstörelse mellan västeuropa och östeuropa, vi kan exempelvis se stalinismen på Kuba som ett utomordentligt miljövänligt föredöme. Enligt WWF är landet Kuba det enda i världen som inte skadar ekosystemet medan det utvecklas och att det är det enda landet i världen med hållbar utveckling.

Uppsala Nya tidning upprörs över att den före detta partiledaren C-H Hermansson sagt att Sovjetunionen inte var kommunistiskt. Men verkar inte greppa det sanna i Hermanssons förklaring. Stalinismen i Sovjet var inte kommunistiskt, det är inget konstigt påstående. Tvärtom det är en vedertagen insikt inom forskningen. Men skribenten upprörs endast utifrån sin egen okunskap som följer den vulgära antikommunismen. Den säger att Sovjetunionen var kommunistiskt - därmed basta! Oavsett verklighet och teori. Vulgärismen överlever allt.

Men är det något vi kan lita på är det vulgäristernas kastrala kör i mediernas ledarsidor vid varje tillfälle Vänsterpartiet råkas få medialt utrymme.


PS: Och sedan när blev Klein vänsterns guru? En person som varken är marxist eller kritiker av kapitalismen. Sanna Rayman verkar inte vara så värst kunnig om vänstern.

Media: SvD 01, SvD 02, AB, DN 1, DN 2,
Bloggat: Jinge, Mullvaden, Esbati, Jordränta,


Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , ,
Pingat på intressant

Lästips: Trotten om FRA-lagen, det senaste från Erik Svensson, Kildén & Åsman om USA och Israel, Proletärbella om vakenhet, Svensson rapporterar om mitt älskade Värmland

fredagen den 6:e juni 2008

Spekulation om ett nytt revolutionärt parti

Jag har en text publicerad i tidningen Läsarnas Fria som behandlar temat om radikala partier. Först ut i temat kom Veronica Svärd om ett radikalt feministiskt alternativ inom Feministiskt Initiativ. Sedan kom Mats Höglund med en text om ett nytt vänsterliberalt parti med liknelser till Miljöpartiet. Efter Mats kom en skribent för det Liberala Partiet som beskriver ett extremt nyliberalt samhälle där allt i princip är privatägt. Min text slutför temat med att kritisera de förra debattörernas saknad av klassperspektivet. Och det är ett problem jag sett speciellt hos de allmänhumanistiska frihetliga, som trots det obestridda klassamhället är rädda för att komma i konflikt genom att beskriva den verklighet som inskränker den mänskliga friheten. Jag frågar mig varför personer är rädda för att ta till sig begreppet klass i en samtid som i stort sett accepterat förklaringen av vårt samhälle som just ett klassamhälle.

Texten som jag skrev, med titeln "Det revolutionära partiet", är får jag erkänna lite spretig och inte det mest välskrivna rent språkmässigt som jag skrivit i mina dagar. En anledning till det kan vara att temat inte hade en så värst klar utgångspunkt. Men jag anser ändå att jag fick till det som jag själv ansåg vara viktigast. En vilja att kritisera bristen på klassperspektiv, sexarbetarnas position ur ett marxistiskt sexualpositivt perspektiv, kritik av de mänskliga rättigheterna av år 1789, och därmed den metafysiska äganderätten, dessutom om nationalism och könsroller.

Jag tog även upp vikten av den socialistiska vänstern att över huvud taget diskutera med varandra. Främst, något som jag inte i detalj beskriver i Läsarnas Fria, skulle jag vilja se en diskussion mellan de anti-stalinistiska partierna i Sverige; som Socialistiska Partiet, Arbetarmakt och Rättvisepartiet Socialisterna. En enhetsfront av något slag inom den svenska vänstern är något som idag är önskvärt.


Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
Pingat på intressant

Lästips: Svensson om nationaldagen, Alliansfritt om den kapsejsade arbetsrätten, Erik Svensson om klimatförnekare, Röda Raketer berättar om att Kommunistiska Manifestet skall bli teater, Esbati om medias bevakning av Vänsterpartiets kongress, Intisbloggen om kapitalismen i kris, Slutstadium reflekterar om samhället, Trotten om FRA-lagen, Proletärbella om nationaldagen

måndagen den 2:e juni 2008

Varför gör inte LO en sån här reklamfilm?



Andra bloggar om: , ,
Pingat på intressant

Nyliberalismen mördade min fars farfar

A. Svensson skriver bra angående den LO-kongress som hölls i lördags. LO har blivit allt för byråkratiskt och demokratiskt inskränkt gentemot sina egna medlemmar som den egentligen skall bygga på. Några av de viktigaste fenomenen i landet är just våra sociala rörelser, våra folkrörelser som i svett och blod byggt upp vårt land och kämpat för de få fri- och rättigheter vi lyckats tillskansat oss gentemot arbetsgivarna.

Min fars farfar dog i en ungn i verket här i stan för att företaget påtryckte att den skulle lagas fortare än vad som var säkert. Efter hans död vräkte företaget ut fars farmor med tre barn utan någon som helst ersättning för att ha mördat fadern och maken. Ingen tid fick familjen att hitta en alternativ bostad. Fars farmor fick skrapa ihop de sista slantarna till en symaskin som hon sydde på för att gå runt i dörrknackning i hela stan för att försöka försörja sina barn. Hon blev av kommunen satt i en ytterst liten en-rummare med tre barn och en symaskin som gick om dygnet.

Det var på den tiden de fria tyglarna gällde för företag, då fri marknad var detsamma som lemlästning, död och misär. Nu har kunskapen försvunnit om människoöden som min fars farfar och hur företaget behandlade hans efterlevnade familj. Idag hör vi vulgäristerna på gator och torg skrika halsen röd för det förträffliga angående den fria marknaden, om de fria tyglarna som dödade min fars farfar.

Idag är inte lemlästningen, döden och misären lika stor som förr då "nyliberalismen" var ett faktum. Men den finns än och det är fortfarande allt för många som blir lemlästade och dödade p.g.a. profitjagandet. Mycket kamp för rättigheter och för människans behov finns än idag, eller speciellt idag när "nyliberalismen" fått en politisk renässanstid. Mördarideologin är här igen, och folkrörelserna har degraderats till byråkratiska gravstenar.

Visst skulle man som ledarskribenten Peter Franke på VF kunna glädjas av att LO-ledningen på kongressen yttrade vilja över att försöka locka till sig unga. Men vart tog kritiken av LO-ledningens mygel med Svenskt Näringsliv vägen?

Idag pågår nämligen en reaktionär utveckling med angrepp på strejkrätt, kollektivavtal och a-kassa. LO-ledningen kan komma att genomföra ett nytt Saltsjöbadsavtal med Svenskt Näringsliv över huvudet på LO:s medlemmar. Ett avtal som kan komma att allvarligt försämra arbetarrörelsen. Något som kommer att påverka alla arbetare i landet tas inte upp med de egna medlemmarna. Om Svenskt Näringsliv fick bestämma skulle vi ha en allvarlig lönedumpning, inskränkningar i strejkrätten, förbud mot sympatiåtgärder, och förbud mot politiska stridsåtgärder etc. Problemet är inte fackföreningarna, utan problemet ligger i fackföreningarnas byråkratisering, som endast kan bekämpas av medlemmarna själva. I realiteten medlemsstyrda fackföreningar är en förutsättning för att slå vakt om arbetarklassens intressen, som hotas av arbetsgivarnas representanter.

Dessutom krävs det idag en massiv folkbildningskampanj, där LO skulle kunna vara en av de viktigaste figurerna att sprida kunskap och fakta om hur vi har kommit till våra fri- och rättigheter. Hur det står till med exempelvis arbetsgivaravgiften, som egentligen betalas av arbetarnas lön och inte ur arbetsgivarens ficka. Alla dessa rena faktakunskaper som vi tyvärr inte får lära oss i skolan borde vara till allas del för allas bästa.

Det gäller att genast sluta att endast gnälla över fackets tröghet och börja själva påverka rörelsen. För det är medlemmarna som rörelsen bygger på, och det är för medlemmarna den är till för!


Media: Clarté, AB 1, AB 2, DN, SvD
Bloggat: Kildén & Åsman 1, Kildén & Åsman 2, Kildén & Åsman 3, Trotten 1, Trotten 2, Mullvaden
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Pingat på intressant
 
 
Copyright © LOKE - KULTUR & POLITIK
Blogger Theme by BloggerThemes Design by Diovo.com