Om Hitler hade fått fredspriset 1938, hade vi kanske sluppit Andra Världskriget?
Ingen har väl lyckats undgå nyheten om att USA-imperiets nye president Barack Hussein Obama II fått Nobels fredspris, med motiveringen att krigsföraren tänt ett framtidshopp med sina ansträngningar för ett bättre samarbetsklimat i världen. Att han är president för en supermakt som för två parallella krig i Afghanistan respektive Irak, och dessutom har otaliga militärbaser över hela världen skall enligt Nobelkommittén inte innebära ett hinder för att få ett av västerlandets mest hypade fredspris. Det som övervägde beslutet inom kommittén var tydligen att Obama höll ett tal som de gillade, där Obama lovade nedrustning av kärnvapen. Det är andra gången en amerikansk krigsförare fått Nobels fredspris, förra gången var det massmördare Kissinger.
Hos vissa har utdelningen av priset till Obama tolkats som ett sätt för kommittén att sätta press på Obama att fortsätta sin samarbetspolitik, nedrustningspolitik och möjligtvis dra sig ur sina krig i Afghanistan och Irak. Det skulle vara ett sätt att sätta strålkastarna på Obamas handlingar, och därav skulle beslutet från kommittén faktiskt vara ett korrekt beslut.
En sådan uppfattning korrelerar med ett modernt fenomen inom maktens korridorer. Det vittnar om en upplevd vy som uppmanar en att blicka inom ramarna, och inte dialektiskt. Det "rätta" är att vara "pragmatisk" och inte "idealistisk", det "pragmatiska" upplevs som fri från "ideologisk" maktperspektiv.
Men medan Marx uppmanade oss att "taga världen som den är, och inte låta oss vara ideologer" så uppmanar våra nutida "pragmatiker" där de samtida politiska ramarna sätter dagordningen. Puts väck är den historiekritiska tanken, och kvar blir den nyliberala hegemonin - fri från motstånd.
Då blir det inte intressant att påvisa ironin att en amerikansk krigsherre för andra gången får Nobels fredspris. Utan då är det enda intressanta hur fredspriset möjligtvis kan påverka krigsherren. Puts väck är imperialism och historietänk. Det viktiga är här och nu, om den nuvarande kapitalets krigsherre drar undan sina legioner från någon av kapitalets otaliga fästningar. Vad USA gör nästa generation är inte viktigt.
Det intressanta ligger i att detta "pragmatiska" tänkande bekräftar den samtida post-politiska konsekvensen att kunna analysera världen ur ett historiskt - totalitets - perspektiv, till förmån för en atomiserande individualisering. Därav min ironiska rubrik.
PS: Rubriken lyder: Om Hitler hade fått fredspriset 1938, hade vi kanske sluppit Andra Världskriget? Tydligen inte.
Bloggat: Jinge, Organisk intellektuell, Paolo, annarkia
Media: Ex
Pingat på intressant
Läs även andra bloggares åsikter om Barack Obama, Obama, Nobels fredspris, imperialism, krig, Afghanistan, Irak, kissinger, massmördare, krigsförare, krigsherrar, ironi
Från Konfliktportalen.se: Johan Frick skriver Arbetets olika villkor, jesper skriver Inför kvällens SVT Debatt…, Jinge skriver Telekompaketet och Ephone-domen gynnar Piratpartiet, tusenpekpinnar skriver Inte så långt från det totalitära samhället, Anders_S skriver Bostadsbristen leder till höga bostadspriser
Hos vissa har utdelningen av priset till Obama tolkats som ett sätt för kommittén att sätta press på Obama att fortsätta sin samarbetspolitik, nedrustningspolitik och möjligtvis dra sig ur sina krig i Afghanistan och Irak. Det skulle vara ett sätt att sätta strålkastarna på Obamas handlingar, och därav skulle beslutet från kommittén faktiskt vara ett korrekt beslut.
En sådan uppfattning korrelerar med ett modernt fenomen inom maktens korridorer. Det vittnar om en upplevd vy som uppmanar en att blicka inom ramarna, och inte dialektiskt. Det "rätta" är att vara "pragmatisk" och inte "idealistisk", det "pragmatiska" upplevs som fri från "ideologisk" maktperspektiv.
Men medan Marx uppmanade oss att "taga världen som den är, och inte låta oss vara ideologer" så uppmanar våra nutida "pragmatiker" där de samtida politiska ramarna sätter dagordningen. Puts väck är den historiekritiska tanken, och kvar blir den nyliberala hegemonin - fri från motstånd.
Då blir det inte intressant att påvisa ironin att en amerikansk krigsherre för andra gången får Nobels fredspris. Utan då är det enda intressanta hur fredspriset möjligtvis kan påverka krigsherren. Puts väck är imperialism och historietänk. Det viktiga är här och nu, om den nuvarande kapitalets krigsherre drar undan sina legioner från någon av kapitalets otaliga fästningar. Vad USA gör nästa generation är inte viktigt.
Det intressanta ligger i att detta "pragmatiska" tänkande bekräftar den samtida post-politiska konsekvensen att kunna analysera världen ur ett historiskt - totalitets - perspektiv, till förmån för en atomiserande individualisering. Därav min ironiska rubrik.
PS: Rubriken lyder: Om Hitler hade fått fredspriset 1938, hade vi kanske sluppit Andra Världskriget? Tydligen inte.
Bloggat: Jinge, Organisk intellektuell, Paolo, annarkia
Media: Ex
Pingat på intressant
Läs även andra bloggares åsikter om Barack Obama, Obama, Nobels fredspris, imperialism, krig, Afghanistan, Irak, kissinger, massmördare, krigsförare, krigsherrar, ironi
Från Konfliktportalen.se: Johan Frick skriver Arbetets olika villkor, jesper skriver Inför kvällens SVT Debatt…, Jinge skriver Telekompaketet och Ephone-domen gynnar Piratpartiet, tusenpekpinnar skriver Inte så långt från det totalitära samhället, Anders_S skriver Bostadsbristen leder till höga bostadspriser
Inlägg
11 Responses to "Om Hitler hade fått fredspriset 1938, hade vi kanske sluppit Andra Världskriget?"
Va? Theodore Roosevelts fick fredspris under pågående kolonialkrig på fillipinerna redan 1906.
Enligt engelska Wiki: "Adolf Hitler was nominated in 1939 by Erik Brandt, a member of the Swedish Parliament. Brandt retracted the nomination after a few days" Enligt svenska Wiki var det hela en ironisk handling, Brandt var socialdemokrat.
Carl von Ossietzky var en tysk skvallerbytta - han fick fredspriset 1936 för att han avslöjade den tyska upprustningen och dog följaktligen i ett koncentrationsläger.
Nej, Obama är naturligtvis inte något Hitler. Rubriken är ironisk, vilket jag uttryckligen skriver i inlägget.
Ehud Barak OBAMA är sionistiska JWO-imperialismens puppet/fascist!
Så den imperialistiska fascistdiktatorn Adolf Hitler var anti-imperialist? Vart fanns då hans anti-imperialist och humanism när han koloniserade Afrika och Europa? Har du ens hört talas om andra världskriget?
Gisses... snacka om att ha levt under en sten under sitt liv.
JWO betyder nog jewish-world-order, nazistiska fantasier framodlade i tsar-ryssland. Nassen glömde att Obama har lite svart påbrå också, antagligen slarv.
Skicka en kommentar