När vi idag talar om DDR är det ofta i samband med enkla ställningstanden i en kvarstående demoniserande agitation. Missförstå mig inte, jag har inga anledningar att måla ett stalinistiskt system i vackra färger. Hade jag levt i DDR hade jag nog troligtvis varit under övervakning - eller blivit fängslad som kommunisten Rudolf Bahro - för mina marxistiska åsikter, ty DDR:s stalinistiska ledarskap gillade inte att man kritiserade dess deformering av den "marxistiska" begreppsapparaten.

Men det hindrar mig inte för att vilja analysera DDR ur ett nyktert och hederligt perspektiv. Det händer ibland att juveniler värderar DDR som ett värre system än Hitlertyskland eller i alla fall jämställer de båda, vilket tyder på en allvarlig historielöshet. Men låt oss konstatera några fakta om DDR; det var en partidiktatur, med en stalinistisk byråkrati med följande allvarliga inskränkningar i medborgarnas politiska fri- & rättigheter.

Det är en bild av DDR som å andra sidan inte förklarar varför så många människor i östra Tyskland är kritiska till det kapitalistiska systemet. Från SVT:

"Nästan två tredjedelar av människorna i före detta Östtyskland tycker att det kapitalistiska systemet har gjort samhället mindre rättvist. De minns tiden när var och en var garanterad ett arbete."

Nu i helgen uppmärksammas 20 år efter Berlinmurens fall inför måndagens jubileum, vilket naturligtvis bör uppmärksammas i TV och radio. Problemet är dock den historielöshet från många av dessa experter och tyckare i morgonsoffor och diskussionsprogram. I SR:s OBS talade Ulrika Knutson om för lyssnarna vad hon ansåg om den stalinistiska planekonomin:

"Jag tycker inte man behöver vara marknadsromantiker för att i en fotnot tala om att den renodlade planekonomin inte fungerat så värst bra."

En annars intressant reflektion från Knutson blev därmed snabbt ett tydligt exempel på just denna Kalla krigetagitation. Hennes poäng som hon är ute efter är att påvisa skillnad mellan "ren" planekonomi och "blandekonomi", som då implicit skall vara en icke-nyliberal ekonomi. Det viktiga problemet ligger dock i att hon helt utan vidare associerar planekonomi - i sig själv - till det historiska stalinistiska systemet. Det är alltså ett logiskt felslut, inte bara för att planekonomi kan vara både kapitalistisk och icke-kapitalistisk, utan även för att just planekonomi kan se mycket olika ut.

Knutsons raljanta försök att ogiltigförklara all sorts planekonomi är därmed enkelt att vifta bort som tokeri. Det blir ännu mer simpelt när vi ser hur vår "blandekonomi" allt mer slaktas av en maktelit som går kapitalismens ärenden för ökad privatisering och fri marknad. Vart är reformismen nu? Den aktör som varit mest aktiv i slaktandet har varit den som traditionellt varit den som representerat just blandekonomin i vårt land - ja just det socialdemokraterna!

En opinionsundersökning i 27 länder visar till och med att människor börjar bli allt mer kritiska till kapitalismen:

"Bara 11 procent av närmare 30 000 tillfrågade i en undersökning i 27 länder anser att den fria marknadskapitalismen fungerar väl.
[...]
- Det verkar som om Berlinmurens fall 1989 inte betydde den förkrossande seger för de fria marknadskrafterna som det verkade på den tiden. I synnerhet inte efter de senaste tolv månadernas händelser, säger Doug Miller, chef för firman Globe Scan som gjort undersökningen tillsammans med universitet i Maryland, USA.
[...]"

Och i Aftonbladet fick man i helgen läsa en sällsynt intressant intervju med paret Ingrid och Rolf Lämmel, som visade på en komplicerad bild av DDR istället för den vanliga demoniseringen:

"– Muren borde inte ha rivits på det sätt som skedde, säger Rolf.
Inte så att de tycker det vore bättre om muren fortfarande funnits. Men de vänder sig mot att man kastade allting i DDR på sophögen. Även sånt som de tycker var bra.
– Västtyskarna tittade på oss ungefär som om vi vore tysktalande gästarbetare från Polen, säger Ingrid. Vi var andra klassens människor.
Hon räknar upp allting som fungerade bättre i DDR.
Gratis utbildning åt alla. Gratis dagis åt alla. Alla hade ett jobb. Priserna var låga.
[...]
de känner fortfarande ilska över att DDR enbart förknippas med mur, Stasi och förtryck.
– Efter snart 20 år börjar Tyskland fundera på att införa utbildningssystem och sjukvård som vi hade i DDR. Då pekar politikerna på Finland och säger att av dem har vi mycket att lära. Sanningen är att finnarna importerade sitt system från DDR. Men det törs ingen säga. Om det håller man tyst.
Rolf skakar frustrerat på huvudet.
Men som många före detta östtyskar är han kluven.
– Friheten är större i dag. Nu slipper jag tänka på vad jag säger."

Om man skall tänka nyktert blir det förenklat att måla DDR som en förtryckarstat, men likaså blir det förenklat att nicka åt den stalinistiska censuren och enbart peka på de positiva delarna av DDR. Något har dock ändå många människor förstått. Nämligen att det är giltigt att kritisera det fria marknadssystemet, och längta till ett rättvist, jämlikt och demokratiskt samhälle. Därav finner vi faktiskt socialismens överlevnad. Reagan har sannerligen inte mördat kommunismen, vilket Östtyska marxister var väl medvetna om redan under DDR-eran. Kritiken mot stalinismen från kommunister ansågs farligare än kritik från väst. Ungefär som när dagens högerdebattörer och sossar avskyr när socialister och kommunister kritiserar Stalin, Mao och Pol Pot. Den marxistiska kritiken hotar nämligen dess förenklade anti-kommunistiska agitation, som delade in världen i enkla delar där stalinism helt enkelt betydde kommunism. Nu börjar verkligheten dock komma dem ikapp, och därmed också kommunismens revansch.

Reformismen har visat sig inte kunna fullfölja sitt socialistiska projekt. Nu för tiden tävlar postmodernistiska socialdemokrater med att genomföra nyliberala "reformer". Om ett reellt demokratiskt välfärdssystem skall garanteras för framtiden är en global revolution den enda lösningen, där världscentrum och periferi måste samarbeta. Hela det ekonomiska systemet måste alltså ändras i grunden. Stalinismens "socialism i ett land" var från början dömt att misslyckas.


Bloggat: Ett hjärta rött, Jinge, Kildén & Åsman, Erik Svensson

Media: DN, DN2, SvD

Pingat på intressant
Läs även andra bloggares åsikter om DDR, stalinism, agitation, politik, diktatur, förtryck, kapitalism, marknadsekonomi, nyliberalism, socialdemokraterna, reformism, ekonomi, socialism, kommunism, marxism, Kalla kriget, Sovjetunionen