Sidor

onsdag 10 februari 2010

Vad är kunskap? del 1 (Bernt Gustavsson)


Bernt Gustavsson nämner att vi för det mesta sammankopplar begreppet teori med tänkande och begreppet praktik med handlande, där teorin appliceras som ett område för huvudet och praktiserandet som ett område i händerna eller i kroppen .Denna klassiska uppdelning har fått liknande uppdelningar i andra områden än just skolan/utbildningen, som exempelvis har arbetet blivit uppdelat i manuellt och intellektuellt arbete, som fått konsekvenser får vårt klassamhälle byggt på skillnader i produktionsförhållanden och därigenom anser många att uppdelningen i pratisk och teoretisk kunskap fått olika värderingar där det praktiska värderas lågt jämfört med det teoretiska .

Gustavsson förklarar att det under 1900-talet sker en annorlunda utveckling inom filosofin vid betraktandet av kunskap, nämligen att man börjar se ett förhållande mellan kunskap och kroppen och inte bara genom att se ett förhållande mellan kunskap och intellektet. Det var i detta sammanhang som filosofen Ludvig Wittgenstein nämns, som menade att det fanns två sorters kunskap där det ena kan uttryckas ord medan den andra kunskapen inte kunde uttryckas verbalt. Den kunskap som inte kan uttryckas verbalt benämns utifrån Wittgensteins förklaring gjorde att man i forskning och diskussioner kom att få ett speciellt namn för den praktiska kunskapen – nämligen ”tyst kunskap”.

Ett annat sätt att betrakta kunskap är att se all sorters kunskap, ”teoretisk” som ”praktiskt” som uttryck för praktisk kunskap genom att den alltid hör till ett sammanhang, att alltså även teoretiska kunskaper är beroende av det praktiska i sitt utförande. Man skulle även kunna gå längre och hävda att kunskap är beroende av sin situation, och därmed ha en beroendekoppling till det praktiska.

Ett annat sätt att komma fram till kunskapens innebörd är det som Gustavsson framställer som ”knowing how” (veta hur) som den praktiska kunskapen till skillnad från den som Gustavsson kallar traditionella kunskapen i ”knowing that” (veta att). Det intressanta här att ”knowing that” är kopplat till det teoretiska och ”knowing how” är kopplat till det praktiska, vilket betyder att kunskap kan betyda både teori och praktik. Att veta något betyder alltså att man kan göra något och dessutom kunna skildra vad det är man gör. Därför beskriver Gustavsson att det egentliga skillnaden i kunskap och icke-kunskap ligger i om människan ha kunskap i vad man utför, och inte i den traditionella dualistiska uppdelningen mellan medvetande och kropp.

Gustavsson ger också en syn på själva handlingen i den praktiska kunskapen ur ett reflekterande perspektiv, och menar att själva handlingen kan betraktas om kunskap vilket gör att det blir svårare att särskilja på forskning och praktisk verksamhet, eller som Gustavsson även nämner; mål och medel. Han förklarar att människan inte utför en sak och sedan tänker i efterhand, utan i stället gör vi dessa saker samtidigt i något som Gustavsson formulerar som att vi skulle reflektera i utförandet.

Om det nu existerar ”tyst kunskap” hur förhåller det sig då med att kunskap reflekteras och att man skall veta vad man gör? Detta förklarar Gustavsson med att oformulerad kunskap inte betyder att den kommer att vara oformulerad för evigt eller är omöjlig att formulera.
Gustavsson tar upp i perspektivet på kunskap som situationsbunden att kunskap ur det perspektivet är beroende av vilken situation som kunskapen praktiserades i. Här nämner Gustavsson forskaren Jean Lave som en representant för perspektivet. Man skulle kunna beskriva detta perspektiv som ett lärlingsperspektiv där människan skaffar sig kunskap genom att hon är aktivt deltagande i en bunden situation. Detta perspektiv på kunskap förklarar Gustavsson brukar sättas i motsättning till skolans utbildningssystem där läraren blott ska förmedla kunskap till eleven. Man skulle alltså kunna påstå att Lave kritiserar att det skulle finnas något som ”enkel faktakunskap”, utan kunskap är ur hennes perspektiv fullständigt kopplat till aktivitet.

Gustavsson nämner även förankringen pragmatism i USA som ett sätt att kombinera teori och praktik, och själva termen har ju fått namnet från ”pragma” som betyder handling eller verksamhet. Denna pragmatism utgår ifrån att vi får kunskap genom att handla, och att det endast uppkommer ny kunskap när de praktiska vanor och rutiner vi är vana vid inte hjälper vid problem. Här nämns tänkaren John Dewey som myntade ”learning by doing”, och han menar att skolan skall integreras med resten av samhället och absolut inte isoleras.

Gustavsson redogör att det traditionellt finns en uppfattning att man som människa kan vara lärd, kunnig och klok., där lärdom kopplats till högre utbildning, kunnighet till hantverket och klokheten till vem som helst oavsett bakgrund. Vad gäller praktisk klokhet nämner Gustavsson att det inte har med saker som ”sunt förnuft” eller ”bondförnuft”, utan att det snarare kopplat med förmågan att i situationer se det unika och ovanliga, alltså är kopplad till sin gemenskap med mänskligheten.

Bern Gustavssons redogörelse för den traditionella uppdelningen av teoretiska och praktiska kunskaper och dess konkreta konsekvenser i skol och utbildningsväsen är oerhört viktiga för människor att reflektera på, så som lärare och elev – kort och gott som människor i vår gemenskap.

Framför allt att vara medveten om att uppdelningen i praktiska och teoretiska ämnen inte är något naturligt bundet människan, utan är en speciell uppfattning av människans sysselsättning som har rötter i en antik filosofisk tradition av särskiljandet av kropp och själ. Det har också en koppling till vårt samhälles arbetsfördelning i mekaniskt och intellektuellt arbete, vilket får en alienerad konsekvens av människan som tvingas bli dualiserad eller uppdelad i två läger. Därav är ett reflekterande perspektiv på den samhälliga uppdelningen av kunskap och arbete i skola och näringsliv av stor vikt för att kunna få kunskap om människan idag.

Som blivande lärare i en skola som traditionellt utgått från en sådan dikotomisk uppdelning av kunskap som praktik och teoretisk, kan det hjälpa läraren att bli medveten om att all kunskap egentligen handskas med praktisk och teori samtidigt och integrerat i varandra. Och att det är av oerhörd vikt att integrera hela skolväsendet i samhället ur en reflekterande position, där annars traditionella praktiska ämnen blir utan koppling till gemenskapen.



Källa: "Vad är kunskap? : en diskussion om praktisk och teoretisk kunskap", Stockholm Skolverket, 2002.

Pingat på intressant
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,
Bilden från:

1 kommentar:

edin_linnea sa...

Bodil Jönsson talade om kunskap och kunskapsbildning vid invigningen av Linnéuniversitetet. Läs talet i korthet på Seniorbloggen! http://bit.ly/bCa0x3

 
 
Copyright © LOKE - KULTUR & POLITIK
Blogger Theme by BloggerThemes Design by Diovo.com