Sidor

onsdag 13 oktober 2010

Det surrealistiska Sverige


Den mardrömsliknande surrealism som nu för tiden existerar bland verklighetens folk är något som dolts bakom ett byråkratiskt skynke. Det är vår verklighet som annars tryggt kan stoppas undan i Kafkas fantasier i bokhyllan. Kafkas, liksom Orwells samhällskritik, bevarar tryggt våra illusioner om ett fritt och upplyst samhälle. Mardrömmen finns i fantasin, i bokens värld. Se på vår vackra illusion om formella rättigheter, så vackert hugget i sten!

Vi tror och hoppas att vi lever i ett samhälle där rasism och andra irrationella fördomar inte styr våra liv. Den byråkratiska makten ska ju vara rättvis och logisk och gå utifrån våra parlamentarisk-demokratiska formella lagar och regler. Här skall inte människan ramla mellan ruttna stolar, dras in i surrealistiska processer eller få sin identitet ifrågasatt.

Den illusionen blir allt mer svårare att upprätthålla. Dagligen hotar verkligheten att rycka bort vår slöja som döljer sanningen om vår samhällslögn. När fascisterna återigen stärker sina trupper i landet p.g.a. slöjans allt mer genomskinlighet, men ändå fortsätter den irrationella marschen mot illusionära problem - då vet man att medborgarna hunsats nog till att tro och hoppas på illusioner. Illusioner som förenklar samhällssprickorna till abstrakta symboler, istället för att mobilisera sig gentemot det nakna samhällsproblemet så stormar de främlingsfientliga krafterna en fantasibild av "invandringen" och dess illusionära problem. Surrealism föder surrealism. Sådan far, sådan son.

En illusion som både främlingsfientliga och upplysta medborgare delar är den om det invandrarvänliga Sverige. I den bisarra verkligheten vägras asyl till flyktingar med byråkratiska motiveringen som denna:
"Trots hoten kunde ni inte acceptera att dölja er sexuella läggning utan valde istället att propagera för era rättigheter". Migrationsverket fortsätter: "…du och din partner NN [har] bott tillsammans mellan 2000-2008. Du uppger att ni under flera års tid visat ert förhållande öppet. (…) Det har inte framkommit att det faktiskt hänt er något förutom att folk, såväl grannar som folk på stan, trakasserade er och sa att ni var konstiga och onda samt hotade er."
Vi lever i ett land där en byråkratisk myndighet motiverar ett beslut med motsägelsefull formulering. Å ena sidan har det "inte framkommit att det faktiskt hänt" något mot flyktingen i hemlandet, men å andra sidan kommer myndigheten fram till att flyktingen blivit trakasserade och hotad, dessutom att myndigheten refererar hur flyktingens partner bränts inne till döds. Ett bättre exempel på en surrealistisk Kafkaprocess går nog knappast att finna.

Ett annat exempel är när Karlshamns kommun låste in en fjortonårig flyktingflicka med den byråkratiska motiveringen att hon var en "zigenare" och "levde enligt romsk tradition". Så existerar den byråkratiska rasismen i en formell icke-rasistisk stat.


Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Inga kommentarer:

 
 
Copyright © LOKE - KULTUR & POLITIK
Blogger Theme by BloggerThemes Design by Diovo.com