Sidor

söndag 31 oktober 2010

Fireproof - kristen konservativ propaganda i långfilmsformat


I dessa Halloween-tider har jag precis sett den amerikanska skräckfilmen Fireproof på kanal TV1000. Fast någon traditionell skräckfilm var den inte, istället var den paketerad som en vanlig dramafilm om relationskonflikter. Dess synopsis handlade om en brandman som är gift med en kvinna som jobbar på ett sjukhus - vars äktenskap är dött och väntar på skilsmässa. De älskar inte varandra längre, och ömsesidigt vill de inte längre behålla äktenskapet.

Men så råkar brandmannen ha en djupt religiös far. Givetvis utifrån konservativ kristen tolkning kan inte fadern acceptera att sin son bryter mot äktenskapsförbundet till Gud och Jesus. Varpå fadern utmanar sonen till att försöka "rädda" äktenskapet genom en bokmanual som han skrivit. I denna bokmanual ska sonen utföra vissa olika saker varje dag i 40 dagar - exempelvis köpa saker till sin kvinna, eller inte säga något negativt till henne.

Nu skulle man kanske tro att filmen är som en helt vanlig film på en budget av en halv miljon dollar, det vill säga med ett seriöst filmmanus med subtila inslag av moralkakor - men så är inte fallet. I denna film finns ingen subtilitet, moralen förklaras i minsta detalj. Replikerna hamras fram, som så ofta sker i propagandafilmer för att försäkra sig att budskapet når publiken - alltid på bekostnad av känslan av dess eventuella riktighet som lämnar publiken till en känsla av obehaglig falskhet.

Sonen går igenom ett helvete i 40 dagar, ty kvinnan är iskall och har hittat en flirt på sjukhuset. Crescendot av sonens lidande leder till ett allvarligt samtal med fadern, som slutar med en kristen predikan och en omvändelse av sonen till en hängiven troende. Han har äntligen hittat Gud, och vill inte längre "spotta i ansiktet" på honom. Trots sin nyfunna tro till Gud och Jesus kan inte sonen dra sig för att lockas ta kontakt med andra kvinnor (ser en popup-reklam när han surfar på nätet), varpå han tar hjälp av faderns bokmanual där det varnas för parasiter. Ja, just det, parasiter. Sånt som alltså "suger ut" livet ur det kristna äktenskapet - som pornografi och spel etcetera. Slutligen leder detta till att sonen botar sitt "problem" med att bära ut datorn på gården för att slå sönder den med sitt basebollträ. Sensmoral: internet är dåligt, och för Guds skull lockas inte till att vilja följa dina egna riktiga känslor.

Självfallet slutar filmen med att de båda återigen finner "kärleken" till varandra och förnyar sina äktenskapsförbund. Den sista droppen som fyllde kvinnans "kärlek" till brandmannen var att hon av misstag fick information om att han spenderat 20 000 dollar på hennes gamla sjuka mor. Sensmoral: pengar räddar det kristna äktenskapet, och att det egentligen inte spelar någon roll om äktenskapet är byggt på riktig kärlek eller falsk - sålunda det är cementerat enligt kristna seder. Som alltid när Gud kommer in i bilden är det omöjligt att veta av vilken anledning en människa gör något - är det av hennes/hans egna vilja eller p.g.a. sin trohet till Gud?

Därför var det en skräckupplevelse att få bevittna ett sådant stycke kristen konservativ propaganda på en av våra stora filmkanaler, som uppmanar folk att oavsett vad stanna i döda relationer för att följa sin trohet till Gud. Precis före eftertexten började rulla visades ett bibelcitat som förklarade att Jesus dog för vår skull. Efter den upplysningen uppmanades publiken att lustigt nog använda internet för att surfa in på filmens hemsida - som inte är något annat än en kristen kampanj för att stoppa skilsmässor. Hemsidan slänger för säkerhetsskull ut en brasklapp: "While all of the resources on this site (and the ministries that provide them) advocate a biblical approach to building healthy marriages, their viewpoints are not necessarily those of the filmmakers". Not necessarily - men fucking ganska uppenbart för den som sett filmen! På hemsidan kan man också köpa bokmanualen och den novell som filmen bygger på - återigen kommer pengarna till räddning.

Bibelcitatet efter filmen: "But God demonstrates his own love for us in this: While we were still sinners, Christ died for us." (Romans 5:8).


Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

1 kommentar:

Linda sa...

Låter som att du inte tror på att man kan rädda ett trasigt äktenskap eller har jag missförstått dig?
Jag håller inte alls med dig, detta är faktiskt en av de bästa filmerna jag sett. Mycket för att den går emot dagens samhälle då man höjer på ögonbrynen om man möter någon som varit i ett förhållande som faktiskt varat längre än tio år. Och jag gillar den inte för att den är så hollywood-look-a-like med ett ev "happily ever after" slut utan för att jag tror på att det som sker i filmen är fullt möjligt i våran riktiga värld. Jag uppskattar att få se den andra sidan av äktenskapet få komma fram även på filmduken där det annars mest handlar om otrohet, gör vad du känner för och skit i andra m.m.

Allt handlar om hur man tolkar saker men internet är inget som varken Gud eller kristna är emot, har du inte sett alla kristna som finns på facebook? ;)När det gäller pornografi så tror jag att det kan bryta ner ett äktenskap in ifrån och ut. När ens man eller fru hellre ser på andra kvinnor/män än på sig själv, då skulle jag bli ledsen och känna mig förödmjukad och otillräcklig precis som kvinnan i filmen uttryckte sig.

Vi har alla rätt till våra åsikter så jag väljer att respektera dina, men jag kunde inte surfa vidare utan att skriva en kommentar om filmen som jag hoppas ligger under min julgran :)

Önskan om en god jul!

 
 
Copyright © LOKE - KULTUR & POLITIK
Blogger Theme by BloggerThemes Design by Diovo.com