Sidor

tisdag 16 november 2010

Kajsa Ekis Ekman i UR:s "En bok, en författare" - ett förtydligande

Jag har funderat länge på varför journalisten Kajsa Ekis Ekman riktat sina affektiva kanonader gentemot forskaren Susanne Dodillet, att vara meningsmotståndare är ju inte en självklarhet till att spendera den tid Ekman gjorde för att försöka få Dodillets forskning att förgäves fällas för "oredlighet i forskning" (Dodillets avhandling "Är sex arbete? Tysk och svensk prostitutionspolitik sedan 1970" för Göteborgs universitet testades av universitetet och friades från Ekmans anklagelser).

När man läser Kajsa Ekis Ekmans uppmärksammade bok "Varat och varan" (Leopard Förlag, år 2010), tillsammans med den nyligen utförda intervjun i SVT:s UR "En bok, en författare" uppstår dock vissa förtydlingar om orsaken. Dodillets forskning handlade om att studera de feministiska debatter som skett i Sverige respektive Tyskland, där debatterna haft olika utgångspunkter med ändå samma mål, det vill säga bägge har haft välmenande motiv (ex. att minska kvinnoförtrycket i prostitutionen). Ekman däremot utgår ifrån ett resonemang som bygger på det motsatta. I UR:s intervju framstår det att Ekman på allvar menar att de som menar att prostitution är ett lönearbete, egentligen bara vill "bevara prostitutionen". Alltså har ett motiv att bevara prostitutionen som enligt Ekman inte är annat än "ett utnyttjande av kvinnans kropp" - anledningen till att den andra feministiska diskursen existerar är enligt Ekman bara ett försök av det ekonomiska systemet att tjäna mer pengar.

Dodillets forskning hotar därmed Ekmans axiomatiska utgångspunkt att de som försöker jämföra prostitution med annat lönearbete (alltså säljandet av sin arbetskraft) per automatik vill bevara ett utnyttjande av kvinnans kropp för att gynna ekonomiska intressen. Om feminister som kritiserar statlig kriminalisering som en metod för att förbättra prostituerades vardag har välmenande motiv, som Dodiletts forskning bekräftar, så faller Ekmans påståenden om meningsmotståndarna som ett korthus. Därav så viktigt för Ekman att försöka fälla krokben på Dodillets forskning.

Jag har tidigare kritisera Ekmans försök att underbygga sitt försvar av statlig kriminalisering (sexköpslagen) som metod med att applicera en marxistisk analysmetod, där prostitutionen kritiseras för att göra kvinnans kropp till en vara. Att Ekman försöker använda en marxistisk analys är eftersträvansvärt, framför allt eftersom den har en tendens att hålla analysen borta från metafysiska antaganden. Problemet är dock att Ekman enbart applicerar denna analysmetod på prostitutionen, och inte på något annat lönearbete. Vilket alltså återigen visar Ekmans cirkelargumentation, ty här passar axiomet om att prostitution inte är lönearbete in som handen i handsken.

Varför prostitution inte är ett lönearbete förklaras ytligt med att det inte är som annat lönearbete, och till att Ekman i UR-intervjun går in i en diskussion om illegitima och legitima lönearbeten. Vilket alltså bara förvillar Ekmans egna resonemang, snarare än att förtydligar varför Ekman är så emot att analysera prostitution som lönearbete. Det är ju inte så att lönearbete per definition är säkert, tryggt och har en god arbetsmiljö - det borde vara en självklarhet för en journalist som vill utgå ifrån ett marxistiskt perspektiv att förstå lönearbetets historiska kontext. Och att prostitution inte är ett lönearbete som andra, stämmer inte det påståendet med nästan all lönearbete? Är ett lönearbete som grafisk designer lika med ett lönearbete på ett vårdhem, eller i en gruva? Skillnaderna dessemellan säger ju inget av själva definitionen som ett lönearbete.

Problemet med att lönearbetet gör kroppen till en vara, (och idag allt mer Jaget själv) är immanent hos all lönearbete. Som det står i Kommunistiska manifestet: "Allt fast och beständigt förflyktigas, allt heligt profaneras", det gäller även människans individualitet och Jag-identitet. Exploateringen av människans arbetskraft, och den efterföljande splittringen av kropp och själ vill jag hävda återfinns i alla lönearbeten. Ekman säger sig i UR-intervjun vara orolig över en utveckling där allt blir till varor - även kvinnans kropp. Men kvinnans kropp är redan en vara, i alla fall för alla de kvinnor som lönearbetar.

Dessutom hävdar Ekman ett dilemma med prostitutionen att kunden vill att lönearbetaren utför tjänsten p.g.a. egen vilja, detta vill jag hävda också återfinns i andra tjänstearbeten än enbart prostitution. Vore det märkligt om kunden till en massör föredrar att massören av egen vilja vill utföra arbetet? Nej, naturligtvis inte, självklart är det så att kunder till sociala tjänstearbeten föredrar lönearbetare som vill utföra arbetet snarare än agerar som maskiner. Jag föredrar en läkare som vill vara läkare, framför en läkare som absolut inte vill vara läkare. Dilemmat, som ingalunda kan lastas på individuella konsumenter - utan på själva lönearbetssystemet, är alltså inte uteslutet till prostitution.

Ett annat argument Ekman använde sig av i UR-intervjun var den att en undersökning visar att prostitutionen minskat i Sverige, och syftar därmed på den undersökning som beställdes av högerregeringen (Beatrice Ask) år 2008 för att motivera för en skärpning av sexköpslagen. Denna undersökning visade sig dock vara minst sagt tvivelaktig:
"Slutsatserna om att lagen minskat omfattningen av prostitutionen i Sverige baseras på polisuppgifter, nämligen prostitutionsenheter i tre städer, några små akademiska studier samt jämförelser med de nordiska länderna. Men polisen kontaktar bara sexarbetare i samband med brottsutredningar, enheterna har kontakt med få sexarbetare, dessa studier kan bara vara indikativa, och dansk statistik över antalet aktiva gatusexarbetare har visat sig vara grovt felaktigt och ett känt faktum sedan november förra året. [...] Det påstås att lagen minskar den organiserade brottsligheten, men det saknas analys av de brott som upptäckts och hur de klarats upp, och hur de sedan verkligen kan kopplas till lagen."
Ekman utgår ifrån att kritikerna till statlig kriminalisering som metod motiverar sin kritik på ett diametralt annorlunda sätt än vad de själva motiverar det som. Detta axiom-argument används sedan av Ekman för att grumla en valid komparation av prostitution med annat lönearbete. Två argument som bekräftar varandra i en cirkulation, och inget annat än en fantasiskapelse av Ekman själv. Jag som marxistisk radikalfeminist och tillika kritiker till statlig kriminalisering (ex. sexköpslagen), har inget som helst intresse av att "bevara prostitutionen", utan tvärtom menar att det inte handlar om att vara "för" eller "emot" prostitutionen eftersom jag inte tror att det går att avskaffa prostitutionen så länge lönearbetssystemet återstår. Jag som socialist arbetar för en framtid bortom lönearbetssystemet, bortom kapitalismen och därmed bortom prostitutionen som är intimt förknippad med just det systemet. Därför är det extra tragiskt att det naiva ställningstagandet "jag är emot prostitutionen" sväljs som ett självklart ställningstagande, det verkar inte för prostitutionens försvinnande eller för de prostituerade kvinnornas välbefinnande.

PS: Det är även välkomnande att en del som nämns i Ekmans bok nödgats ta sig ut och kritisera dess faktafel, exempelvis av den forskare som Ekman som mest kritiserar i boken, och dessutom en förening som nämnts i hennes bok Kajsa Ekis Ekmans bok "Varat och varan" för faktafel, som annars nästan lyckas få en unisont hyllning på sin sida.

Tidigare: Debatten om sexköpslagen av ABF Göteborg


Intressant?
Media: Newsmill, EX1
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

8 kommentarer:

Ia sa...

Men Ekis Ekman står ju inte bakom anmälan?

L. O. K. Ejnermark sa...

Ia: Jo om du läser länken till tidskriften Social politik, så formulerar sig Ekis Ekman som en medarbetare eller med-anmälare till Dodillets avhandling.

Däremot har du rätt i att i själva den formella anmälan som behandlades av universitetet inte nämner Ekis Ekman som men-anmälare. Varför vet jag inte.

A sa...

Mycket intressant. Jag är prostituerad och håller med om att vi, om vi ska definiera prostitution utifrån ett marxistiskt perspektiv, måste se det som just lönearbete. Lönearbete draget till sin spets, till och med, i få andra branscher säljer man sig själv lika konkret. Prostitution som fenomen har många olika moraliska dimensioner som kan leda till väldigt olika slutsatser kring hur man ska behandla det, men att ge det en särställning utifrån en materialistisk synvinkel blir underligt (särskilt när vänstern snarare skulle vinna på att INTE göra det!). Och, ska vi ta ner argumentationen på en känslonivå så kände jag mig personligen mer exploaterad av systemet när jag jobbade som telefonförsäljare och städerska än vad jag gör nu.

Det vore dock intressant att höra varför du är negativ till sexköpslagen. Antar att du tänker i harm reduction-termer och ser det som att prostitution långsiktigt kommer försvinna/minska i och med strukturomvandlingen, men som samhället ser ut nu är det väl ändå bra att markera att sexköp står för en syn på kvinnor och arbete som inte kan accepteras?

L. O. K. Ejnermark sa...

A:

Roligt att du håller med om analysen om lönearbete ur en marxistiskt metod.

Du ställer en mycket viktig fråga, varför är jag och många fler feminister kritiska till sexköpslagen idag? Jag ser ett antal anledningar.

Det första är att statlig kriminalisering (ex. sexköpslagen) inte har bekräftats vara en lyckad metod för att minska prostitutionen, varken lite eller avsevärt. Det finns helt enkelt inga undersökningar som på ett seriöst vis kan underbygga en positiv inverkan av lagen.

Det andra är att lagens "normaliserings"-effekt syftar på en ökad stigmatisering av prostitution, vilket ökar den redan utsatta tillvaron för prostituerade kvinnor och män. Vilket alltså innebär att OM prostitutionens faktiska omfattning skulle minska i någon grad, så existerar problemet inom prostitutionen likväl - och dessutom blivit ännu värre.

Den tredje är att lagen hindrar att prostituerade kan få social och juridisk hjälp av myndigheterna. Lagen hindrar sexköparna att larma eller komma som vittne om den bevittnat ett brott begånget mot en prostituerad. Prostituerade som har barn/familj, riskerar att få sina barn fråntagna från socialtjänsten.

Alltså, när det offentliga samhället tar sådant stigmatiserande avstånd ifrån prostitution, så blir det en självklar konsekvens att prostitutionen blir utanför samhället och därmed försöker klara sina problem själva. Det är varken bra för de utsatta prostituerade eller för samhället i stort.

Micke vK sa...

Jag förstår inte riktigt hur du tänker. Oskyddat arbete med asbest är förstås också lönearbete, de facto. Det hindrar ju ingen marxist från att stödja förbudet mot att köpa den formen av arbete. Ekis Ekmans tydligaste argument är ju att den faktiskt existerande prostitutionen har absurdt höga dödlighetstal.

Internationella jämförelser är alltid vanskliga, men jag skulle bli rejält förvånad om andelen män som köpt sex inte är betydligt lägre här än t ex i Japan, där prostitution i praktiken är lagligt. Samma sak gäller synen på prostituerade: den är knappast mindre föraktande i de länder där prostitution är lagligt.

L. O. K. Ejnermark sa...

Micke vK:

Exakt så resonerade jag tidigare när jag försvarade sexköpslagen - att det ju finns aspekter av lönearbete som är förbjudna (exempelvis barnarbete, arbete med asbest o.s.v.). Och eftersom prostitutionen (främst gatuprostitutionen) innehåller missbruk, våld och förtryck kan det tänkas vara logiskt att även inkludera detta för statlig kriminalisering.

Varför jag ändrade mig var p.g.a. att ett sådant resonemang haltar då det är särskilda aspekter av lönearbetena som förbjudits, inte lönearbetena i sig själv. Bara för att barnen förbjöds arbeta i gruvan, så förbjöds inte lönearbetet i gruvor. Bara för att asbest förbjöds, så förbjöds inte lönearbete inom byggbranschen.

Lika så är det med prostitutionen. I Nya Zeeland där legaliseringen visat sig få avgörande positiva effekter gentemot misären inom yrket. Där är det förbjudet att exempelvis arbeta med sex om man är under 18 år. Där är det alltså vissa aspekter av lönearbetet som är förbjuden, för att jämföra med ditt asbestexempel.

Ang. föraktet mot prostituerade. Som jag ser det handlar det om att se människan, och att se på vilket sätt vi kan ge människor inom prostitutionen möjligheter/förutsättningar till att bryta horstigmat. Att stigmatiseringen är minst lika förödande i ett land med "legaliserad" prostitution är inget argument för att inte bekämpa stigmatiseringen. En förutsättning för att just bekämpa stigmatiseringen är just att lämna statliga kriminaliseringsmetoder till fördel för solidaritetsarbete inom arbetarrörelsen.

Micke vK sa...

Men, minskade dödligheten bland vuxna prostituerade på Nya Zeeland? Är den på samma sorts nivåer som i andra lönearbeten? Det låter osannolikt!

Det där tycker jag är viktigare än stigmatisering. Och i vilket fall - för att bryta stigmatiseringen av såväl våldtagna som prostituerade måste vi rimligen gå via en skarp uppgörelse med förbrytarna. Det är precis det sexköpslagen är en del av.

Petra Östergren sa...

Här finns information om vad som hände efter avkriminaliseringen av prostitution i Nya Zeeland:
http://en.wikipedia.org/wiki/Prostitution_in_New_Zealand

 
 
Copyright © LOKE - KULTUR & POLITIK
Blogger Theme by BloggerThemes Design by Diovo.com