Sidor

fredagen den 4:e februari 2011

Den undermåliga utvärderingen av sexköpslagen

Det är senaste numrerat av Flamman som rapporterar att Irland gör en utredning om en möjlig lagändring vad gäller prostitution. En av pådrivarna för en sexköpslag i Irland är Nusha Yonkova, som berättar i Flamman att Sverige anses vara ett föregångsland då vi haft en sexköpslag sedan år 1999. Tragiskt nog yttrar Yonkova hur den svenska utredningen av sexköpslagen bevisar dess effektivitet, en värdering som även SVT/TT använde i sin rapport om att Sverige kan komma att skärpa sexköpslagen:
"Till grund för förslaget, som väntas antas på torsdagen, ligger en utredning som bedömt att kriminaliseringen av sexköp bidragit till att bekämpa prostitution och människohandel. Förbudet har också haft en avskräckande effekt."
Problemet med denna undersökning som beställdes av regeringen är dock att den har allvarliga vetenskapliga brister. Susanne Dodillet, prostitutionsforskare och idéhistoriker har poängterat vissa allvarliga brister i Anna Skarheds undersökning.

För det första: Skarhed fick inte ifrågasätta intentionen bakom sexköpsförbudet eller självaste lagen. Vilket ur en vetenskaplig synpunkt är omöjligt att ha som utgångspunkt. Det innebär att undersökningen i sin grund strider mot vetenskaplig metodik. "Resultatet" var alltså redan givet innan undersökningen började genomföras, och regeringen fick det "resultat" den beställde. Skarhedsutredningen är alltså determinerat som partsinlaga.

För det andra: Skarhed tolkar halveringen av synlig gatuprostitution som ett tecken på att prostitutionen i realiteten har minskat, och att koppleriverksamheten missgynnats av sexköpslagen. Det är en ensidig tolkning som inte tar hänsyn till att sexköpslagen kan ha gynnat koppleriverksamheten då lagen gör det svårare för den synliga gatuprostitutionen - att gatuprostitutionen helt enkelt flyttat in i lägenheter.

För det tredje: I Skarheds utredning går det att läsa följande, att det är omöjligt att: "producera den exakta kunskap om prostitution som politiker och debattörer efterfrågar". Något som Skarhed inte nämnt till media, och är inte heller något som media har nämnt i sin rapportering om undersökningen.

För det fjärde: Skarheds undersökning saknar information om prostitution som inte sker synligt på gatan. Den saknar också information mäns prostitutionen till män, och även ungdomsprostitution. Vilket omöjliggör en komparation av data mellan olika sorters prostitution. Något som Skarhed erkänner i undersökningen: "svårt att göra jämförelser och bedöma prostitutionens och människohandelns förändring".

För det femte: Siffrorna som Skarhed använder för att visa hur prostitutionen minskat bygger på polisuppgifter, några mindre akademiska studier och en jämförelse med andra nordiska länder. Polisuppgifterna behandlar bara prostitution i samband med brottsutredningar, och har kontakt med mycket få prostituerade. De danska siffrorna om aktiva gatuprostituerade, som används i Skarheds undersökning, har sedan november ifjol avslöjats som grovt felaktiga.

För det sjätte: Det saknas bevis för Skarheds påstående om att lagen skulle minska trafficking. Ingen analys har gjorts om de brott som faktiskt upptäckts och på vilket sätt de uppklarats, samt på vilket sätt de skulle kopplas till sexköpslagen.

För det sjunde: Skarheds undersökning saknar metodologisk beskrivning på vilket sätt urvalet har valts och hur representativt det är för undersökningens mål och frågeställning. Exempelvis så fokuseras det mycket på en intervjuperson, och en enkät presenteras där enbart sju aktiva prostituerade deltar.

Den svenska utvärderingen av sexköpslagen säger alltså ingenting om lagens effektivitet, den bygger på felaktig statistik, bristande data och saknar vetenskapliga kriterier. Därav är det uppseendeväckande att SVT/TT okritiskt basunerar ut givna slutsatser från ett regeringsbeställt verk som om det vore en reell undersökning. Det har bidragit till att undersökningen fått en felaktig stämpel på sig, vilket Flamman-artikeln om Irland visar.

Däremot skall det påpekas att den nuvarande lagen i Irland på ingalunda sätt är bättre än den svenska sexköpslagen, och i det perspektivet skulle deras införande av sexköpslagen vara en förbättring för de prostituerade. Detta eftersom den nuvarande irländska prostitutionslagen slår mot både prostituerade och sexköpare. Men sexköpslagen i sig kan kritiseras för att vara ineffektiv på bekostnad av prostituerades liv och leverne - genom att den försvårar de prostituerades ställning i samhället genom en normaliseringsprocess, att den statuerar en samhällelig stigmatisering, och främjar dem från samhällets insyn genom en riskfylld relation med myndigheterna tillskillnad från vilka andra medborgare som helst.

Det bästa vore om Sverige och Irland avkriminaliserade prostitution och sexköp och satsade på skadereduceringspolitik, ty prostitution kommer inte att försvinna genom statlig repression då den är immanent i det kapitalistiska systemet. Vi kan enbart reformera och förbättra prostituerades liv och leverne genom att öppna våra myndigheter till hjälp, och våra fackföreningar för solidaritet om bättre arbetsmiljö och villkor. Prostitutionen avskaffas enbart genom avskaffandet av det kapitalistiska lönearbetssystemet, genom statlig repression och stigmatisering förflyttas den bara längre bort från samhällets insyn och försätter de prostituerade i en sämre ställning att skydda sig själv och få skydd utifrån.


Intressant?
Media: SvD, Newsmill, DN, DN2
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Från Konfliktportalen.se: Mattias skriver Liberal diskrimineringslag blev Katri Linnas fall, Jöran Fagerlund skriver Föreläsningarna från bostadskonferensen uppe som filmer, Röda Lund skriver Direktrapport från Kairo: Lugnet före stormen, Stefan Bergmark skriver Dåligt förankrade politiker, Kaj Raving skriver Maudan – regeringens trotsiga hundvalp

2 kommentarer:

Anonym sa...

Laura Agustin har också skrivit bra om detta. Hon uppmärksammar bl a att utredaren till det statliga beställningsverket själv håller med om att hennes arbete är ovetenskaplig:
http://www.lauraagustin.com/evidence-that-the-swedish-law-doesnt-work-unimportant-says-evaluator-skarhed

Anonym sa...

När det gäller vetenskapligheten är också det remissvar intressant som forskarna Eva Tiby, Ingrid Lander och Henrik Tham från Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet har skickat in till riksdagen. Bl a såhär skriver dem ang utredningens metodologiska problem vid mätningen av lagens effekter:

"Utvecklingen av antalet män som köpt sex uppges ha minskat sedan lagen infördes. I en enkätundersökning 2008 uppgav 8 procent av männen att de köpt sex någon gång mot 13,6 procent 1996. Siffrorna kan inte stämma. Om urvalet är representativa ingår alla som svarat ja 1996 med undantag för de tolv äldsta årgångarna också i 2008 års undersökning och ska då svara ja igen. Även om ingen man köpt sex efter lagens införande kan en sådan stark reduktion som siffrorna pekar på inte uppnås även om en viss effekt inte kan uteslutas."

Men i den statliga utredningen beskrivs dessa siffror som bevis på sexköpslagens positiva effekter...

 
 
Copyright © LOKE - KULTUR & POLITIK
Blogger Theme by BloggerThemes Design by Diovo.com