Sidor

lördagen den 19:e november 2011

Reflektioner om Socialistiskt Forum: Det goda samtalet och de intellektuellas ansvar


Det är det tionde året som ABF-huset fylls med seminarier med diverse intressanta och aktuella ämnen om vår samtid, givetvis inom ett sammanhang för vår arbetarrörelse och därav under namnet Socialistiskt Forum. För oss som av olika anledningar inte kan besöka årets Socialistiskt Forum så finns det förtjänstfullt utlagt inspelningar av några av seminarierna av ABF:s hemsida ABF Live.

Jag har precis tittat på inspelningen av seminariet "Det goda samtalet och de intellektuellas ansvar" (se filmklippet nedan i detta blogginlägg), p.g.a. sjukdom så kunde inte alla komma som varit planerade att delta i panelen. Men de som var närvarande höll god stämning och hög kvalité med intressanta inlägg och reflektioner kring ämnet. Ämnet om de intellektuellas ansvar idag är något jag tycker är mycket intressant, och något jag tidigare har reflekterat kring angående terroristattentatet mot den norska arbetarrörelsen i Utöya i år och hur många analytiker hamnade helt fel i analysen av det.

Det som jag tyckte var mest intressant av det som togs upp var just vilket ansvar akademiker har för att forskning verkligen kommer ut till medborgarna, här började genusvetaren Hanna Hallgren prata om vikten av att agera som aktivist utanför universiteten, samt också vikten av att inte bara vara reaktiva aktivister som vi inom vänstern tyvärr ofta hamnar i (exempelvis antirasism, antifascism etcetera). En fara med en vänster som bara är reaktiv är att man då faller i högeraktivismens retoriska fälla, exempelvis tar hon upp hur högern medvetet antagit en retorisk metod för att attackera vänstern (även feminismen) genom att skuldbelägga den, Hallgren hänvisar här till en Timbro-text som öppet erkänner denna metod. Hallgren påpekade också helt riktigt om att vänsterns och de intellektuellas ansvar idag främst är att ta avstånd från den nyfascism som växt upp i Europa, så även här i Sverige. En konkret uppmaning var att avslöja hur nyfascister använder språket, exempelvis genom begreppet "politiskt inkorrekt" för att uttrycka reaktionära fördomar och stigmatisering av grupper utifrån en svaghetsförakt.

Detta reaktionära svaghetsföraktet som växer i Europa tog också kriminologen Janne Flyghed upp. Han kunde berätta sin och hans kollegors erfarenhet av hur svårt politiken har idag att ta till sig empiri/kunskap (här specifikt exempelvis om kriminalitet), och istället bemöta problem med kriminalitet i samhället med ökad repression, exempelvis mer fängelsestraff och så vidare, i stället för att ta till sig den kunskap forskare har av att repression inte hjälper mot kriminalitet. Flyghed tog då upp att akademiker/forskare inte bör främst rikta sin kraft att upplysa politiker, utan istället försöka arbeta för en folkbildning och öka den allmänna kunskapen.

Ett mycket intressant seminarie med goda insikter, publikens frågeställningar efter panelens inlägg är också intressant att se/lyssna på i klippet här nedan:



Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

1 kommentar:

martin sa...

Alltså upplysa politiker är inte lätt. Vi måste betänka att en stor del av dem är hemfallna åt omoderna ideologier som konservatism och libertarianism. I och med att deras politiska grund är daterad så betyder det att vetenskapen inte längre bekräftar deras ideologi, utan omoderna ideologier hamnar alltid i konflikt med vetenskapen. En sådan konflikt står sig aldrig vetenskapen i, vetenskap gör nämligen inte som ideologi och politik anspråk på att alltid vara rätt, vetenskapen har ingen stolthet och kämpar inte emot någon sorts seger.

Som Stenmark sa:
De går int förklara för den som int vill begrip.

 
 
Copyright © LOKE - KULTUR & POLITIK
Blogger Theme by BloggerThemes Design by Diovo.com